Hönsmamma - Skottar du åt hönsen?

I år verkar mina hönor vara otroligt finförnäma. Två dygn efter att snön föll  var snön fortfarande helt orörd utanför hönshuset. Dom står och trängs inomhus och ser allmänt förvirrade ut...

Mitt koncept är att det är mindre inne, så att dom ska kunna hålla det varmt med bara lite stödvärme när det är som allra kallast... Sen har dom trädgården på en hektar där dom spatserar allt som oftast... Det här konceptet blir ju tyvärr inte så effektivt när ingen vill gå ut...så jag fick kliva på plan B, lura ut dom...

Jag fick vackert ta snöskyffeln och skotta fram gångar åt dom. För att göra det trivsamt la jag ut några bekanta tegelpannor precis utanför luckan och vips så hade nästan hela flocken vågat sig ut genom luckan... Hur mycket ska man fjäska för sina höns egentligen, hade någon frågat mig om jag skulle skotta till hönsen för några år sedan så hade jag skrattat högt men saker förändras och jag har tydligen gått och blivit en riktig hönsmamma ;)

Bygga staket runt köksträdgården

Jag har tidigare förklarat någon sorts krig mot rådjuren. Det är så lätt att stå och ondgöra sig över eländet som dom ställer till med, år efter år samtidigt som man hoppas på någon mirakulöst och det bättring... (typ att grannen får får sig att anlägga en en hektar tulpanodling som helt skulle konkurrera ut mima egna odlingar,  så rådjuren aldrig skulle lämna grannens tomt)  men såna önskelösningar dyker sällan upp när det gäller mig... Istället är det väl bara dags att ta tag i huvudvärken...  Min svärfar hjälpte mig att välja lagom dimension på stöttor till staketet,  ett staket som han trodde skulle byggas runt 15 kvm land,  men som vanligt tog storhetsvansinnet över och jag laverar en staketlösning runt 175 kvm,  är man igång så är det inte så jobbigt att fortsätta resonerade jag och pålade kring ett något större område än vad tanken var från början...

Jag har turen att ha massor av gammalt virke liggande som vi antagligen aldrig kommer att använda till något annat än kojor så jag kan härja vilt i virkesförråden... 

Jag började med att 

såga till spetsar på reglarna. Jag testade med sticksåg, men det var inte så smidigt då virket var lite väl grovt. Det enklaste var att köra med cirkelsågen och ett par tog jag med fogsvansen.




När jag fått ihop en rejäl bunt (jag tror att det gick åt närmare 30 stolpar) började jag att välja ut några rejäla till hörnen. Dom började jag att slå ner och arbetade mig sedan runt området.

För att slå ner stolparna använde jag en jordborr, en stege samt en rejäl klubba.

Jag började med att borra alla hålen för att se att jag inte slog ner i en sten.  När all stolp är nerslagen ska jag näta och sedan sätta en tråd högt upp för att undvika att rådjuren hoppar in. Jag hoppas på att komma upp på höjden 1,85-1,9 m.

Nu när jag kommit en bra bit på vägen måste jag säga att det var enklare än vad jag hade trott att det skulle vara. Dessutom har det känts som en uppgift som varit skön för själen, rådjuren har stundtals gjort mig tokig och att få bygga ut dom känns väldigt befriande :)  

Ryska bullbillers i landen

Jag fick ryska bulbillers, från vitlök i en påse. Bulbillers är de små lökarna från lökens topplökar. Dom här är väldigt små, tyvärr, men de kommer från en lök som borde passa mina odlingsförhållanden riktigt bra, så jag håller tummarna för att dom ska leverera fint utsäde inom några år...
Bulbillers kan planteras precis som vanlig vitlök men det tar ett par säsonger innan dom odlats upp till storleken som en vanlig vitlök. Jag kommer alltså att  behöva odla dom i minst två år, antagligen tre eller fyra år, men jag har flera långdragna projekt så jag bestämde mig för att dom passar fint i hörnet där allt tar lite mer tid, där även sparrisen bor...

Mina bulbillers såg illa tilltygade ut och luktar som en start tsatsiki morgonen efter. Jag funderade på om det va värt att göra något med och kom fram till att dom från en chans. Delar av det sätts i tunneln och delar av dem sätts på friland. Jag skulle egentligen vilja spara lite till i vår, men jag är rädd för att det är en dålig ide då dom känns ganska medtagna redan nu och jag tror att dom har ruttnat till i vår.
Min tanke var egentligen att sätta allt på friland, bland mina andra projekt som är långdragna, men jag vågade inte peta ner hela tsatsiki-skörden i den något kalla jorden, jag fegade ur lite och satte en hel del i växthuset :) 

Missade du att få ner lökarna? Har översta jordlagret frusit? - Det går ändå!

Lugn det kan finnas lösningar. Dock lite beroende på hur djupt det har hunnit frysa och hur stark du är :)

Om det bara är det översta jordlagret som frusit är det enklaste sättet att ta ett spett och spetta ner lökarna i jorden. För att vitlöken ska få bästa möjlighet att klara sig och bli en stor vitlök bör du trycka ner den under det frysta lagret, därefter fyller du upp med upptinad jord.


Ett alternativ är att tända en eld på landet. Välj ut en yta där du vill plantera och sen är det bara att samla ihop lite bös och börja elda.

Enklast är att ta fram lite ved och tända en eld direkt på det frusna landet, passa på en vacker höstdag så kan du grilla lite lunch och kanske leverera en smarrig banan med choklad i folie till mellanmål?

Det brukar krävas att man eldar i några timmar för att få ett mjukt och lättarbetat land. Ta med ett spett och känn genom elden då och då för att få en uppfattning om hur snabbt det tinar.
När du eldat klart får du vänta lite tills jorden inte är för varm, sen trycker du ner det du vill ha planterat, skyffla igen med jord och vänta på våren :) Jag vet faktiskt inte vad elden gör med microlivet i jorden, det vore intressant att få en biologs aspekt på att värma ett fruset jordlager...

Ett annat sätt är att lägga på ett nytt jordlager uppe på det befintliga frusna, den nya jorden måste självklart vara tinad. Hos mig fryser olika land olika fort så jag har räddat undan massor av "vinterjord" som ligger på ett varmare ställe och fryser senare. Om du har jordsäckar kan du låta dom stå frostfritt ett dygn för att sedan kunna så/plantera i dem. Lägg isf lite tinad jord även under lökarna så att du är säker på att jorden slutar tätt runt lökarna. Det här har gett mig sämst resultat ett år men bäst resultat ett annat år. Året det gick bra var när jag gjorde det och det några veckor senare blev varmt igen, så antagligen han löken rota sig helt perfekt under de varma veckorna och sen frös det på igen...

Det är ju självklart bättre att plantera tid, men mitt liv är inte alltid i tid, och jag ser det ofta som hellre lite ur tid än inte alls :) ...så har du utsäde liggande som kanske blir dåligt kan du ju alltid göra ett experiment och trycka ner några nu...

Möss i hönshuset...

Det börjar bli kallt ute och då blir gnagarna mer närgångna. Dom söker sig till värme och mat och vi måste se till att hindra dom.

Tätt hönshus
För det första är det viktigt att ha ett tätt hönshus och här faller säkert hälften av Sveriges hönshus bort då många hönshus är gamla ladugårdar och skjul som har skeva väggar och konstiga håligheter. Om möjlighet finns är det självklart bäst att täta hönshuset så att gnagare inte tar sig in, men det kan vara ytterst svårt...

Förvaring av maten
Maten är det som drar till sig råttor. Förvaringen av maten måste ske i stängda råttsäkra kärl. Allt ska ha ordentliga lock som en gnagare inte kan ta sig in i.

Matkärlen där maten serveras till hönsen är en mycket större utmaning. Många av oss har mat stående under dagarna för att hönsen ska kunna få fri tillgång, särskilt nu under årets kalla period då hönsen behöver extra energi för att hålla värmen. Du gör klokt i att försöka hitta ett matkärl där det blir så lite spill som möjligt. Det är inte helt enkelt men det sker hela tiden utvecklingar på marknaden och förhoppningsvis kommer det nya innovativa lösningar som kommer att minimera spillet. Här har får du gärna dela med dig om du hittar en foderlösning som minimerar svinnet.

Jag är i perioder nöjd med min hängande foderlösning, men då jag har unghönor måste jag även fylla på i lägre fodertråg för att förvissa mig om att dom når och där blir det betydligt mer spill.

Råttfällor
För att hålla möss och råttbeståndet nere kan det vara klokt att då och då göra små stickprov genom att gillra råttfällor. Gnagare är fiffiga och ibland svåra att upptäcka, därför gör du klokt i att gillra en fälla lite för ofta, än att stå där när invasionen är ett faktum och gnagarproblemet tar över.
Jag har gillrat mina fällor med allt från korv till ost utan några vidare framgångar. Efter tips har jag på senare tid börjat gillra den med guldnogat och jag återkommer med utvärdering på om det är världens bästa gnagarlurare eller ytterligare ett alternativ till halvdan leverpastej.

När vi kommer till själva råttfällan fick jag nyligen tips om en giljotinvariant som ska vara ovanligt effektiv.  Utöver den har jag även tänkt att pröva den lilla rampen som man lutar upp mot en hink. Problemet här är att man samlar på sig en hink med gnagare, jag kan tänka mig att tömma en råttfälla men jag har faktiskt lite svårt att se mig själv göra slut på ett par gnagare i botten av en hink dock är det hör ett ypperligt alternativ om man vill rädda gnagarna och släppa ut dom på en annan plats :) Då är det bara att ta hinken och bära iväg med de små rackarna... Dock saknar jag själv tro på karma och sysslar därför inte med några räddningsauktioner när det gäller gnagare...

Katt
Ett av de bättre alternativen är självklart katt. En duktig katt håller rent på gnagare. Om du inte har möjlighet att ha katt själv kan du kanske låna en katt. Hos oss finns det många katter i grannskapet och jag har sett till att hålla hunden kort för att inte skrämma iväg dom och titt som tätt sitter någon av dom på pass utanför hönshuset, en glädjande syn för en gnagarhatare.

Om du har oturen att få en invasion brukar det vara bäst att skaffa råttgift och även hjälp från ett företag som är duktiga på gnagare. Så se till att sätta stop för dom i ett tidigt skede, du vill inte att en hel gnagarsläkt flyttar in!

Fröså sparris - billigt men långsamt...

Sparris är en underbar växt som har många fördelar...Några av anledningarna till att jag älskar den är:

• Att den är perenn 
• Rådjuren gillar den inte
• Den blir bättre (större härdigare) med åren
• Den sköter sig själv, du kan nöja dig med att gödsla och täckodla marken runt om

På bilden syns några vilsna sparrisplantor som överlevt i min tunnel under sommaren, totalt  bortglömda :/ Nu fick dom lite första hjälpen i en tillväxtbädd som jag kommer att vintertäcka med löv och halm..

Hur gör man då för att få sparris? Det är ett flera år långt projekt så om du misstänker att du inte kommer att bo kvar där du är, påbörja i en kruka så att du kan ta den med dig...

Jag sår min sparris i januari/februari. I pluggboxar i vanlig såjord. Där får dom stå och växa till sig tills det är ordentligt varmt ute.
Därefter har jag flyttat ut dom, ett år hade jag dom i krukor på altanen, det fungerade fint. Ett år stoppade jag dom i jorden på sitt slutgiltiga växtställe direkt, även det gav bra resultat. I år har jag planterat om i något större krukor och låtit dom stå skyddat i växthuset under sommaren, även det med bra resultat. Nu på hösten har jag "jordslått" dom. Bara tryckt ner dom i jorden på en liten söt "tillväxtplats" som jag har... Här kommer jag att hämta upp dom i vår och plantera dom i min framtida sparrishäck... Dock kunde jag inte för allt i livet komma på vart min framtida sparrishäck skulle placeras just nu under hösten. Vi håller på att att renovera och det gör att jag fattar så många beslut så ibland blir det beslutsstop i min hjärna, den vill bara inte fatta fler beslut och sparrisen hamnade där... (Dessutom känns det som ett gemensamt beslut, "vart ska vi under de kommande 15 åren ha en fin sparrishäck, älskade respektive" skulle jag behöva hinna fråga innan jag gräver ett 25 meter långt dike och sätter ner årets sparrisar...(ja, jag har storhetsvansinne!)) Jag har redan grävt ett sånt dike, det finns i min köksträdgård, men då rådjuren inte ger sig på sparrisen ser jag ingen riktig vits med att ha dom innanför mitt fängelsestaket...

Sparrisen går även att flytta vid behov...så i vår när sparrisen tittar upp kommer jag att komma vandrande med min spade och kommer med arkeologisk noggrannhet (lol, it wont gonna happen, men iaf med lite försiktighet) kommer jag att gräva upp sparrisarna och flytta dom till det dike som jag gräver under våren.

Hur jag flyttar sparris och planterar ut dom återkommer jag till vid ett annat tillfälle, men se till att peta ner några fröer nu i vinter så att du har något att plantera ut i vår!

För att sparrisen ska kunna etablera ett ordentlig rotsystem behöver den få växa till sig i tre år utan att den skördas. Vissa säger att man kan ta några skott redan efter två år, men jag har faktiskt lyckats hålla mig och är nu påväg mot år nummer tre med de första plantorna jag sådde...

Här ser du en bild på min lilla sparrissäng, här står de äldsta plantorna som jag ska nypa något enstaka skott av under någon vecka under våren 2018... Dom fyller tre år nu i januari, så håll tummarna för att dom vill överleva. Det sägs att sparrisplantor kan leva upp mot 25 år om dom sköts väl, så att behöva vänta i tre år känns som en relativt liten ansträngning...

När du handlar hem årets fröer gör du alltså klokt i att klicka hem lite sparris också, sen frösår du den inomhus i samma veva som du sår chili och tomater. 

Hur får du en färgsprakande äggkorg?

Det finns så många olika färger på ägg...Några av oss tycker att en varierad äggkorg är riktig lycka...

Men vilka hönsraser ska man välja om man är på jakt efter en färgsprakande äggkorg? 

Det finns ett antal olika raser som värper olika färger. Vita ägg är antagligen det vanligaste och värps av tex Vit Leghorn, Sussex, Bresse och massa andra härliga raser.

Bruna ägg är också relativt vanligt och värps tex av brun leghorn, och hedemora.

Hedemora hönsen är en av många lantraser, där det pågår ett bevaringsarbete för att rädda utrotningshotade arter, söker du bruna ägg i olika nyanser fina lantraser med bevaringsvärde :)

Mörkbruna ägg är ovanligare och värps av vanligtvis av Maraner. Här finns det flera olika stammar och äggens mörka nyans varierar och analyseras enligt färgskalan till vänster. Om man får tag på en Maran som värper riktigt mörka ägg ska man känna sig lycklig... Vilken äggkorg blir inte glittrande om den förgylls med chokladbruna ägg? En annan fördel med dessa chokladbruna ägg är att dom resulterar i roliga mix-färger om de blandas med grönvärpare...

Grönvärpare, vilka är då det?

Silverudds blå och Isbar är två Silveruddsraser som antagligen är mest högavkastande hönsen om du vill ha många gröna ägg. Här finns ett viktigt bevaringsarbete som pågår då raserna är gamla kulturraser vilket gör att det finns ett bevaringsvärde. Om du är intresserad av gröna ägg så slår jag ett slag för Kulturraserna :)

Araucana brukar räknas till grönvärpare även om dom värper grön-turkosa ägg, ofta lite åt det blåa hållet. Det gör även CL. 

Ljusbeiga ägg kanske låter lite tråkigt men även de ger variation i äggkorgen. De värps av tex wayndotte och Playmontrock. 

Lite snigelätet eller besprutat med gift - vad äter du helst?

Många gånger när jag ska skördar undrar jag var den stackars plantan egentligen varit med om... Det är väldigt tydligt att jag inte är först på bollen ;)
Men jag har bestämt mig för att det är helt ok. Det finns ju en anledning till att det inte ser ut så på varorna vi köper i affären, dels är det ett enormt matsvinn på vår jord, så dom delarna som varit lite kantstötta eller skadedjurs angripna får vi aldrig se, dom kasseras. Sen har vår matproduktionsodling en helt annan nivå på skadade grödor och det är för att de används bekämpningsmedel i ganska stor grad. Det här är något som vi i perioder pratar om, men som jag som hobbyodlare faktiskt försöker påminna mig om titt som tätt. Så fort jag har en planta som sniglarna ger sig på, eller för all del, någon annan skadegörare, så ger jag mig själv en liten klapp på axeln och tänker "Det som är kvar är i alla fall giftfritt".

Så jag tycker att vi borde påminna varandra, ofta, om vikten av att vara stolt och glad över grödorna vi levererar oavsett om någon annan smakat på dom i kanten innan du hann fram :)
Ta hand om det sista krakarna där ute i landet som kanske till hälften är uppätna av sniglar och dessutom lite rådjurstuggade, för det kommer ändå vara mycket nyttigare och godare än det du köper i butiken!

Hönsen gör sista jobbet i tunneln för i år...

Nu har jag tömt växthuset på större delen av det som ska ut, kvar står några mangoldplantor och en del spenat. Då är det dags att skicka in städpatrullen som ska lite snigeläggömmor, beta av det sista gröna och smaska i sig lite maskar... Lyckan i deras kackel när jag öppnar dörren till växthuset är en smula rörande...

Dom får bo härinne i några dagar för att göra rent hus... Lite synd är att jag inte riktigt vågar sätta in tuppen tillsammans med dom då tunneln står ganska nära grannens sovrumsfönster och jag vet att tuppen inte spar på sitt galande när den första glimman av ljus når över horisonten och grannen kanske inte vill vakna precis då... Så det får bli damlaget som rensar upp i tunneln!

Jag skulle vilja lämna dom över vissa land, gärna ett land i taget, några dagar för att få bra rensat och uppbökat, här tittar jag på lösningar för kommande år med olika flyttbara lösningar... Ett alternativ jag tänkt på är att bygga en jättebur för att skydda mina blåbär och efter blåbärsskörden är kvar skulle jag kunna använda den för att flytta runt hönsen i på dagen... Bara tankar än så länge men att ta vara på deras framfart bland rötter och småkryp känns som en riktigt fiffig del av samspelet mellan trädgård och höns...

Sista rycket för vårlökarna...

I takt med att klimatet förändras blir det svårare att pricka in när man ska höstplantera lökarna... Jag, som så många andra, upplever att höstarna blir längre och mildare och vintern regnar bort. De senaste tio åren har jag fört väderstatistik och vädret tenderar att vara det samma på jul och midsommar, 8 grader och nederbörd...

Ja, nog om det oförutsägbara vädret, det jag vill säga är att det gör naturens tecken svåra att läsa för mig, och därför jag jag svårt att veta när jag ska plantera... För att gardera mig gör jag det ofta i kampanjer, tio lökar nu, femton lökar senare och n lökar väl sent... och nu har vi kommit fram till delen "väl sent", jag planterar årets sista lökar nu... För att göra livet enklare för dom så bäddar jag ordentligt kring dom med gamla löv.

1. Gräv ett hål (om jorden är lucker går det mycket bra med en en pinne som är något grövre än själva löken.
2. Fyll upp med en cm av årets fina löv.
3. Stoppa ner en lök.
4. Fyll på med mer löv.
5. Toppa med jord, om du vill förenkla vårens arbete med att rensa ogräs så kan det vara klokt att toppa med ogräsfri köpejord, jag är dock för snål och toppar med jord som jag får rensa ogräs ur...

Den ryska sensådden bjuder på årets sista gurkor...

För några dagar sedan sådde jag det första grödorna till odlingsåret 2018 och idag skördade jag det sista i växthuset (förutom gröna blad) från sådderna 2017...

Det känns totalt osannolikt att skörda gurkor i november men i år gick det... Det är i ett simpelt tunnelväxthus utan extra värme och den sista skörden var sådär underbart saftig och god...dock med beskt skal, jag vet inte om det berodde på växtsätt eller sort...

För några veckor sedan hade vi årets första frostnatt som tog större delen av mina gurkplantor. Dock har jag fått tips från mina ryska odlingskompisar att låta gurkorna sitta kvar sålänge det inte blir ihållande minusgrader...frukterna har vuxit till sig ytterligare fast frosten ser ut att ha skördats plantans liv för länge sen... Det har inte tillkommit några nya gurkor efter att frosten bet tag i min plantan, plantan i sig verkar vara precis lika död som den ser ut, det är endast befintliga gurkor som lever kvar...

Det finns någon enstaka rysk planta kvar därute som jag är osäker på om den passerat sitt bäst före datum eller om det bara ser så ut, jag tror tyvärr att den är död, men om så inte är fallet så kommer jag att göra en liten uppdatering även på den... 

Belysning i hönshuset

Det finns fördelar med belysning, hönsen stimuleras till värpning om de får mera ljus. Det betyder at tom du har extrabelysning till dina höns under den mörka perioden kommer du med allra största sannolikhet att få fler ägg än om du inte har det...

Debatten om belysning i hönshuset pågår ständigt.

Det kan i viss mån finnas nackdelar med att ha belysning. En höna lägger ett visst antal ägg under sitt liv, om du har belysning lägger hönan fler ägg under en mer centrerad del av sitt liv.

Hönor klarar sig helt utan belysning men om du vill ha lite bättre äggläggning den mörka delen av året är det inte något fel med att ha en lampa, särskilt inte om du bor i norra delen av Sverige, lite extra ljus har inte skadat någon en mörk decembermorgon :)

Det brukar vara klokt att ha en lampa som tänds på morgonen så att hönsen vaknar tidigare, på så sätt kan dom följa skymningen och i lugn och ro hitta in i hönshuset och upp på sittpinnen innan det mörknat helt. Om du istället har extrabelysning på kvällen som inte dimmar ner, utan bara släcks kan det bli lite svårt att hitta upp på pinnen i tid för dem...

Jag kommer iaf att göra ett litet experiment i vinter då jag ger mina damer lite extraljus och jämför med tidigare års produktion. Min tanke är att dom ska få 8 h ljus per dygn så i december kommer jag att få tända ganska tidigt... Skulle ju egentligen vilja ha en godkänd stallampa i form av en julstjärna som jag kan ha i fönstret, detta måste undersökas :)

Vilken lampa ska man då ha? IP klass är viktigt och lämpligast för mig verkar vara en vanlig porslinsarmatur med glasglob runt, kanske inte supersnyggt men funktion går före allt i mitt hönshus numera... Innan jag bestämmer mig ska jag dock sondera marknaden och noga se över alternativen. Jag vet att biltema har en armatur som ska ha rätt ip klass dock har jag förstått det som om höns har svårt att tillgodose sig vissa frekvenser från ljusrör, dom uppfattar det som flimmer, så man ska nog se över sin frekvens om man väljer.

"Man måste lura räven"

Precis som Pettson och Findus så måste vi lura räven för att få ha våra höns i fred...

Det verkar vara så med rävar att set är bäst att lyckas på första försöket,  det kan låta lite korkat,  klart att man vill lyckas direkt,  men det jag menar är att rävar som får smak på våra höns tenderar att se det som ett skafferi och bli ännu angelägnare om att komma in när dom kommer tillbaka...

Det finns ett antal sätt att förhindra räven från att komma in.

1. Välj ett rejält svetsat nät som en räv inte kan tugga sig igenom. Rävar har inga problem med att äta sig igenom hönsnät, så undvik hönsnät,  välj istället tex putsnät.

2. Bygg högt, rävar kan hoppa förvånansvärt högt och dessutom klättra.

3. Se till så dom inte kan gräva sig in. Tex genom att vika ut en kant med nät runt om hela hönsgården så att räven gräver i nätet och därmed stoppas.

Ett alternativ är att gräva ner nätet i marken, gräv ett dike runt om hönsgården, ställ i stolpar och nät, ös sedan på jord. Ytterligare ett förlag är att lägga armeringsmattor runt om hönsgården på utsidan,  så att rävens grävande stoppas av mattan...

4. Elstängsel kan vara magiskt. Några enkla små eltrådar på rävhöjd som räven går in i gör den mest motiverade räven ett rejält mothugg.

5. Om olyckan redan varit framme och räven har norpat höns för dig, se då till att stänga in flocken ordentligt,  gärna inomhus,  utom synhåll för räven ett par dagar,  har du tur så drar räven vidare och ligger inte på lur och väntar nästa gång du öppnar dörren...

Nu börjar odlingsåret 2018, dags att så!

Många tror att vi behöver vänta ända till i vår innan man sår i sina land... Men för att optimera odlingsåret och hålla sig sysselsatt på senhösten brukar jag peta ner lite frön redan nu.

Jag vintersår även morötter, palsternack, lök (från frö), svartrot, persilja och massa gröna blad... Fröerna går i ide och levererar tidiga, härdiga plantor som ger skörd tidigt på säsongen, mycket tidigare än det jag sår under senvintern och tidig vår.

Det kan vara ett vågspel och särskilt då jag petar ner lite olika frön varje år, utan att fokusera på sorter som är speciellt härdiga för att vintersås så får jag mycket varierande utfall. Men för mig är resan, halva vinsten och att få gå ut och peta ner några olika fröer som experiment

Jag ser det som ett sätt att städa ur gamla fröer, för är det inte ofta så att det ligger en nypa morotsfrön längst ner i en påse, några vilsna persiljefrön längst ner i en annan påse tillsammans med massa andra goa skvättar kan bli massor av fina primörer tidigt i vår och jag gör dessutom lite plats för att kunna samla på mig nya fröer i vår...

Vad finns det då för fördelar med att så redan på hösten? I mitt liv finns det ganska många, jag har lite tid, några kvällar i veckan oavsett om det är höst, vinter, sommar eller vår det leder till att jag jobbar som en furie under våren för att få ner dom fröerna som jag vill ha i marken. Varje frö som jag får ner redan under hösten är en ren tidsbesparing för mig på våren. Det är alltså så att jag sparar lite viktig, dyrbar vårtid genom att peta ner några fröer redan nu under hösten.

Nackdelarna är ju att har man otur gror det sämre, (det behöver inte vara så nödvändigtvis, använder du dig av sorter som är härdiga och tål vintersådd är det ofta lika bra). Har du otur och det blir dålig grobarhet så ser du det  tidigt i vår och då kan du kompletteringsså där det inte grott, för att att utnyttja dina odlingsytor på ett effektivt sätt.

Så ta på dig en pannlampa och ge dig ut i landet för att pröva att höstså några fröer du också!