Under våren slåss jag med ständigt växande plantor, det är tur att jag har barn så att jag ständigt drillas i hur det är när någon säger "skorna är för små, jag behöver nya" Precis det säger mina plantor, konstant...
Jag hinner knappt plantera om dom förrän jag ser att det ä dags igen. Här har jag ett problem som odlare, jag ser när plantan växer till sig och när den sen börjar avta lite i storlek blir jag spontant glad över det, för att jag känner mig periodvis lite övervuxen av allt jag odlar... Egentligen borde varningsklockorna ring högt och jag borde kasta mig över nya odlingstråg, men tyvärr (eller så är jag bara lyckligt lottad?!?) så är livet så mycket mer än tomatplantor just nu, så jag förtränger det i några veckor och planterar alltid om lite väl sent... När mina barn blivit större ska jag minsann kötta i under våren och plantera om i samma takt som andra byter kalsonger ;)
