Idag sår jag fänkål, broccoli och lite mera blekselleri

Ute blåser det storm, dag efter dag men inne i värmen passar jag på att fylla pluggarna. Jag har sått blekselleri i en omgång tidigt i vintras men nu sår jag en till. Selleri är en av de växter som står längst i mina land och jag älskar att kunna skära ner lite selleri i en wook framåt höstkanten.

Ofta väljer jag grödor med ungefär samma grotid och placerar dem i samma pluggbricka, då kan dom stå på golvvärmen i bastun tills de grott och därefter kan jag flytta ut dem i ljuset.

När plantorna stått nån vecka i ljuset inomhus planterar jag om dem och därefter flyttar jag ut dem i tunneln...

Lägg lite tid i trädgården - saker du kan göra nu så får du vila sen

Många av oss fick lite mer tid än vad vi tänkt oss nu i vår... Vissa jobbar mindre, andra inte alls, vi ställer in våra middagsplaner, påskplaner och ja...allt ställs in...
Så passa på att ta vara på den här tiden och gör något du kan skörda frukten av senare i vår.

Vettiga saker att göra:
1. Gräv runt buskar och träd, jag ägnade kvällen igår åt att ge våra hallonsnår en rejäl omgång, tänk på att ta ut svängarna lite och gräv upp ordentligt, när du grävt klart är det väldigt bra om du täcker jorden, täck med det du har, gammalt gräs, flis upp och ner vänt ogräs, wellpapp, ja du fattar, ta det du har...

2. Rensa ogräs
Redan nu kan du gå igenom alla land ordentligt, ta bort allt ogräs du stöter på.

3. Kantskär
Raka linjer runt alla land gör att det ser mer städat ut och du kommer att få lättare under våren att avgöra vart gränsen går för land och ogräs :)

4. Rensa bort vissna plantor.
På hösten låter jag allt vissna och sen lämnar jag det där, under våren ser jag till att ta bort allt det vissna, klipper ner tex vissna sparrisplantor...

5. Samla täckmaterial.
Löv, gammalt gräs, avklippta plantor... allt kan användas, gör stora högar och använd de senare i vår när du behöver börja täcka dina plantor.

Vad är ditt bästa vårtips, kommentera gärna! 

Utvärdering av odlingsåret 2020

Vilket odlingsår...vilka lärdomar jag gjort, så mycket mersmak jag fått...

1. Så tomater tidigare
2. Plantera om tomaterna oftare, låt dom bli lite större, sluta mesa...
3. Sätt ut tomater tidigare (med värmare)
4. Plantera massor av purjo, lök och vitlök...
5. Sätt mera kål och spenat under senvintern, våren.
6. Höj staketet för rådjuren (igen, jag har höjt mitt fort nox 2 ggr och det är väl bara att bygga vidare mot oändligheten...
7. Gödsla mera!

Årets sista tomater

Det här med att spara tomaterna och äta dom under hösten är ju alldeles underbart... Från juli till nu, i november har vi ätit tomater dagligen men nu tror jag faktiskt att det får bli en burk kokta tomater och sen är det dags att gå över på kål och purjolök i väntan på våren...

Jag klipper in tomater eftersom under hösten och sparar i korgar, lådor och skålar, sen letar jag upp de röda och gör sallad/lagar mat på dom dagligen... magiskt sätt att få njuta av livet på..

Gödsla, gödsla, gödsla...

Idag tömmer jag hönshuset och lägger allt gammalt golvströ i landet... Jag har fastnat för halmpellets på golvet i hönshuset. Det dammar inte så värst, binder lite fukt och det blir ett himla bra tillskott för mina land när jag gödslar ut det...

Min odlingsstrategi – maximera skörden

Jag odlar så mycket det går, på relativt liten yta. Jag har en tunnel på 8x3 meter där jag för tillfället har ett så kallat skiftbyte. Det innebär att kålen, spenaten, rädisorna, löken, ja allt som jag satte tidigt i våras håller på att fasas ut samtidigt som tomater, gurka och chili får breda ut sig.

Att få till dessa skiftbyten är inte helt trivialt, broccolin växer för fullt och kommer att ge rikligt under de kommande veckorna också, samtidigt som tomaterna behöver mer plats.

För att utnyttja platsen försöker jag hitta luckor bland kålplantorna där ljus slinker ner, där gräver jag stora hål och fyll mer med gödsel och sedan en tomat eller gurkplanta. I många fall skördar jag även ett gäng blad på kålen för att få in mera ljus till tomatplantan. För mig brukar det gå bra att odla på det sättet men jag måste alltid vara ganska noggrann med att vattna och göda, för det är många rötter som slåss om godsakerna. Skördeklar kål tar jag in, ofta som små kålhuvuden, allt för att få in nya saker i växthuset.

Stora delar av kålplantorna i växthuset odlar jag bara under våren för att få foderblad till mina wookrätter, så vissa plantor får aldrig bli någon kål, och andra flyttar jag ut på friland när växthuset börjar bli fullt…

Favoriterna:

Broccolin är jag så nöjd med så den har jag bestämt mig för att den får stå kvar. Samma sak med brysselkålen, även den får några givna platser i växthuset då brysselkålen räddade oss under flera veckor förra hösten. 

Brysselkålen blir även en fantastisk växt under våren om man skördar alla brysslingar och låter den stå kvar under våren.

Just nu är växthuset en brutal djungel och som en god vän precis sa, "nu blir det väl bara värre tills i spetember, va?" 

Binda upp tomater - billigt och snabbt

 Här ser man hur jag lindar tråden runt stammen.

Att binda upp sina tomater är tidskrävande, kan bli dyrt (om man använder massa fancy grejer) men det är tyvärr nödvändigt… Jag som proppar in nästan 100 tomatplantor i mina odlingar har inte velat investera i olika rejäla uppbindningsanordningar (ja jag är lite småsnål, men tomaterna får faktiskt inte bli hur dyra som helst).

Jag har istället tagit vanlig något tjockare bomullstråd (som jag hittade i ladugården) den är 3 mm i diameter. Den har hållit i två säsonger och ser faktiskt riktigt fin ut fortfarande. Jag binder tråden i takkonstruktionen sen sätter jag fast den i plantan. Då tunnelns ”pinne i takkontruktionen” inte sitter centrerad över där mina plantor står så sätter jag fast små tampar ca 20 cm (40 cm lång tråd för jag viker den dubbel och knyter) jag fäster den i en av pinnarna i väggen och gör samma sak på andra sidan, därefter knyter jag ett snöre mellan de två, sen trär jag alla knytband som går till tomaterna i bakre raden innanför den lilla avspärrningen, på så sätt kan jag enkelt binda upp tomaterna i två rader, så att några hamnar innanför och andra utanför, det gör att jag får mer plats för själva tomaterna senare under säsongen när allt växer så det knakar.

Här ser man hur jag enkelt fäster trådarna i taget. 

Fröså tidigt på litet utrymme

Jag brukar vara benådad med stora utrymmen att så på, men i år sker det en omfattande renovering samtidigt som denna intensiva såperiod. Det gör att jag verkligen måste prioritera. Jag måste fundera på vad det är jag vill odla och vad jag verkligen måste fröså inne.

Chili
Aubergine
Tomater
Purjolök

De tre första för att de verkligen tar lång tid och jag älskar dom... Purjolöken får hänga med för att den är så otroligt rikgiande, jag kan så några hundra frön på samma utrymme som några tomatplantor tar, de ger alltså stor utväxling...

Utöver de fyra jag nämnt ovan sår jag även lite kål och andra härdiga vänner men dom kommer att åka ut så snart tomater och chilin tar över utrymmet. 

Vintersysslor i trädgården

Såhär års går jag runt och petar, och bara längtar efter att få sätta igång i trädgården... Det finns sällan särskilt mycket man kan göra...
Men efter höstens och vinterns stormar har det blåst ner väldigt mycket ris här (och vi hade en smula ris redan innan), då är en perfekt vinteruppgift att köra flismaskinen, jag har en liten behändig maskin som snabbt hackar ner smågrenar (in klarar dimensionen ca 2,5 cm), så har jag större kvistar sågar jag ofta ner de i 30 cm långa stavar och använder underst i bäddarna, lite likt hugelkultur.

Fliset sparar jag i stora högar, försök att täcka över det med lite kvistar, så att vårstormen inte tar det, sen är det perfekt att använda dels som täckning i landet, till gångar om det blir geggigt och inte minst när man bygger nya bäddar, jag älskar att börja en ny bädd med lite grenar, flis, kompost och några lass hästgödsel...

Nu när snön börjat smälta undan tittar kvistarna upp och jag dammsuger trädgården efter material som kan bli jord i sommar... (Eller snarare jag samlar lite på ytan, då jag har en stor och yvig trädgård som egentligen skull behöva en heltidsanställd trädgårdsmästare)

Årets vårsådd består av ryssar...

Det känns som om jag är lite sent ute i år, jag tror inte att jag kommer att ha några tidiga vårtomater...men så har jag varit ute och åkt under julen så alternativet att så tidigare fanns inte riktigt... Nu är det iaf gjort och de första små bladen har precis tittat upp över kanten i pluggbrättet... Jag sådde lite chili, några tomater, paprika, aubergine, purjo, nån enstaka gurka (bara på skoj), ett gäng kronärtskockor och såklart, sparris!

Det har blivit någon slags tradition det där med sparris, varje år måste jag fröså och sen lite smått missköta mina sparrisplantor, för att sedan sätta ut dom, tillsammans med mina andra hundratals sparrisplantor... jag undrar när min mentala gräns för att så sparris kan va nådd...tydligen inte än :)

Återigen blev det mestadels ryska fröer, jag har fått för mig att det funderar så himla bra hos mig, känns som om dom är förädlade till egenskaper som verkligen passar Roslagen...(eller så har jag bara haft ovanligt mycket tur med just de ryska sorterna...

Underbara brysselkål!

Tidigt i våras satte gjorde jag som jag ofta gör. Jag tömde ett gäng fröpåsar, ner i små byttor utan att egentligen veta vart jag skulle placera det… Det är ett roligt experiment som leder till helt nya odlingserfarenheter kan jag lova J

En av de grödorna jag sådde var brysselkål. Jag har faktisk inte riktigt lyckats med brysselkålen tidigare. Ett år tog kålfjärilarna den, ett annat klarade den sig ända tills rådjuren blev sugna och ett tredje år blev den otroligt besk…

I år sådde jag ett par frön och glömde bort dom inne, sent i våras stod jag med några plantor och funderade på vart i hela friden jag skulel göra av dom… I någon sorts blandning av hjärnsläpp och intresse av att skydda dom från rådjuren planterade jag ut dom inne i odlingstunneln… Det kanske inte kändes optimalt just i början av sommaren när jag fick sätta tomater både här och där fö ratt jag hade på tok för mycket andra saker i växthuset… men ni i November när vi fortfarande grönsaker 3 gånger, totalt och äter våra fina grönsaker från landet och tunneln så snjuter jag otroligt mycket, brysselkål ska sås i långa rader nästa år!

Vissa har lik i garderoben - jag har tomater...

Det känns som om tomaterna anfaller. Vi äter dom i pasta, på mackor, i sallader, i grytor, som snax, till kvällsmat ja jämt!!! Än dock bär jag in mer och mer och ännu mera tomater just nu... Det ska bli så spännande att se hur dom klarar förvaring...

När jag tar in mina tomater lägger jag dom stora kartonger. Min vision är att jag bara ska ha ett par alger i varje kartong, för att jag enkelt ska kunna se vilka tomater som är mogna... dock har allt gått över styr och var enda kartong är fylld.... Alla kartonger ställs i en stor garderob, dit jag och barnen med jämna mellanrum beger oss för att fylla på reserverna...

Ett av de första åren jag odlade fick jag mögel på alla mina tomater i ett bräde ute i växthuset. Något år senare så fick jag mögel på tomaterna som jag tagit in... Om det händer i år så kan det bli en sanitär katastrof, så jag måste verkligen hålla ögonen på min tomatgarderob! 

Planterar växter som inte ska överleva min zon

Efter att ha läst och analyserat Nils Åkersteds metoder med att odla i sand kände jag mig nu tillräckligt stursk för att våga prova.

Det finns många fördelar med att odla i sand och den som jag främst söker är möjligheten att plantera växter som egentligen inte tål min zon. Anledningen till att det blir lättare att få växterna att överleva i grovkornig sand är att sanden dränerar vattnet runt rötterna, det blir alltså inte vatten stående kring rötterna under vintern. Om en växt står i torvrik jord blir det en enda iskaka och rötterna frostsprängs lättare.

Nu har jag skaffat mig ett par träd som borde få växa i på gränsen mellan zon 1-2 men jag bor i zon 3-4. Jag har grävt en djup grop som jag fyllt igen med sand, därefter satte jag varsamt ner trädet och fyllde upp med sand runt om rotsystemet. Så snart våren kommer igång ordentligt ska jag lägga på ett rejält lager med gräsklipp så att trädet får näring i sanden. Enligt Nils Åkersteds försök behöver man fylla på med gräsklipp två gånger per säsong. Det ska bli väldigt spännande att se om den här vännen kan lyckas överleva hos mig J 

Balansen mellan täckodling och sniglar

Täckodling är helt magiskt, fördelarna är många:  

• Vi slipper mycket ogräs och sparar därför dyrbar tid på att rensa ogräset. 
• Vi kan vattna mindre då jorden som är täckt inte släpper ifrån sig lika mycket vatten som bar jord gör.
• När vi täcker jorden med organiskt nedbrytbart material kan vi passa på att göda jorden, tex gräsklipp är så näringsrikt att du knappt behöver göda med något annat under hela säsongen. 

Dock har jag problem med att täckodla för när jag täcker flyttar sniglarna in hos mig. Det är väldigt tydligt att ju mer jag täcker, desto mer sniglar får jag in.

I årets odling ska jag fokusera på att få bukt på mitt snigelproblemet så jag kommer att börja med att vattna mer frekvent med nematoder. Jag har redan lagt snigelfällor och ferramol för att hålla efter dom från start.... Dock vet jag att det där med frekventa nattliga räder med pannlampa för att jaga sniglar inte riktigt är mitt största intresse i livet... där drar jag nog gränsen... 

För att minimera snigelarna gör jag följande i min odling

• Täcker med material som är lätt att lyfta på och leta under.
• Byter täckmantel när sniglarna har gömt sig under det i för stor mängd, då rafsar jag ihop allt och lägger i nytt. (det gamla hamnar hos hönsen innan det går till komposten.
• Tar död på alla sniglar jag ser.
• Nu blir det även kamp med Ferramol och nematoder

Hur hittar du balansen mellan täckodling och sniglar? Vad gör du för att täcka utan att bli överöst av sniglar?

Nu planterar jag ut Lidl-träden och Lidl-buskarna

När planterar man ut dom billiga lidl-träden..?

Efter att ha läst på, pratat runt med kunniga gamla rävar och funderat lite själv kom jag fram till att jag skulle försöka att pricka in utplanteringen:

·         Innan mina träd/buskar satt för mycket löv, jag vill ha så lite löv som möjligt eftersom det kommer att kräva avhärdning

·         Gärna efter den sista nattfrosten men eftersom det kan vara så sent som i Juni här ändrade jag mig till – minimal risk för nattfrost

·         När klimatet ute verkar ha kommit in i en något stabil trend, det är stor påfrestning för träd att planteras om, därför är det viktigt att minimera påfrestningarna och temperatursvängningarna.

·         Så snart som möjligt, jag ser en stor risk med att vänta för länge, inga träd/buskar mår bra av att stå och stampa i de elakt små krukorna jag valde…

Jag har följt väderrapporterna, nästan slaviskt och funderat fram och tillbaka, nu fick jag en lång period där det ska vara relativt svalt på dagarna och (antagligen inte minusgrader på nätterna) vi har legat mellan 3 grader och 11 grader, vilket jag tycker är ett ganska liten skillnad på temperatur på natten och på dagen…

Hur gjorde jag då? Först grävde jag stora hål, så stora jag bara orkade, ca 60 x 60 cm. I fruktträdgården är det väldigt svårgrävt med lerig jord och mycket sten, men det visar bara på hur otroligt viktigt det är att gräva där… Jag borde ha grävt mer men ni vet , man borde alltid gräva djupare, springa fortare, bära mer…

När hålet var grävt hämtade jag mina små pinnar och rejält med fin jord. Jag har finjord som är sållad och mald från en åker i närheten, den blandar jag upp med hästgödsel och hackad halm blandat med hönsgödsel från hönshuset.

Jag försöker vara noga med att lägga gödseln lite längre ifrån rötterna så att dom inte ska brännas. Jag fyllde upp hålet ordentligt med jord och såg till att trädet stod rakt. Därefter hämtade jag lite hönsnät och satte runt de minsta stackarna för att kunna skydda dom mot rådjuren.

Mina amerikanska blåbär och mitt aprikosträd hade satt väldigt mycket blad. Dom började jag med att avhärda i skuggan under något dygn, när de väl var planterade hämtade jag en gammal spetsgardin som jag trädde över dom som skydd mot solens tuffa strålar.

De första året är det viktigt att vattna extra mycket. Nu på vårkanten har jag inte hunnit ta fram vattenslanen så vattningen blir ett träningspass. För att få en rejäl mängd brukar jag försöka vattna 2 kannor om dagen i en vecka, 1 kanna om dagen i ytterligare en vecka, därefter vattnar jag var annan dag i en vecka sen låter jag det avta mer och mer, efter någon månad stödvattnar jag bara lite då och då när jag tycker att det är väldigt torrt.

Få jorden att reda sig på nån dag!

Den värsta vätan i jorden gör att jorden blir väldigt geggig och svår att bearbeta, man säger att jorden rett sig när den är redo att sås i. 

Tecken på att jorden inte "rett sig"

• Den är tung att gräva, 

• Kladdar ihop och fastnar som stora lerkokor när du gräver i den, 

• Stövlarna blir geggiga

• Verktygen är svåra att få rena

Hur gör man då för att få lite styr på jorden så att du kan så så snart som möjligt?!  

Det gäller att få den lite varm så att den torkar upp, så fort den torkar upp blir den lättare att bearbeta. Du får även hjälp av maskar och småkryp som letar sig upp i den ytliga jorden och luckrar den åt dig... 

Det första jag gör med mina land är att skotta av eventuell kvarvarande snö, nu är jag less på snö och vill börja odla istället... När snön är borta gäller det att få upp värmen i jorden så att den torkar ur. (för att det ska va möjligt måste tjälen ha gått ur jorden)

När jag ska få jorden att reda sig så täcker jag den, ju varmare den blir desto bättre brukar det vara för mig, jag använder fiberduk och tycker att det fungerar riktigt bra, det räcker med ett par dagar under fiberduk och sen kan jag så i landet... 

Sådd av tomater rätt i varmbänken

Nu kunde jag inte vänta på våren längre så jag sådde tre krukor med tomater rakt ner i en av varmbänkarna... Nu när jag sitter här och är klok inser jag att det skulle varit bättre att peta ner fröna direkt i jorden, istället för att ställa dom uppepå, så jag går nog ner och gräver ner dom alldeles strax... Det ska bli spännande att se när dom gror och hur dom överlever...

Så använder jag stora pluggbrätten!

Ett pluggbrätte där några plantor är redo för omskolning och nya fröer är satta i brättets motsatta sida

Jag har ett antal pluggbrätten med 150 pluggposter i. Dom är jättebra på många sätt och ganska otympliga på ett par sätt...

Fördelarna är att jag får in väldigt många fröer på liten yta. Varje frö som sås får sin egna rotplats och när jag ska plantera om dom behöver jag inte trassla ut några rötter och på så sätt för jag ofta finare och stabilare plantor.
Nackdelen är att jag sällan sår 150 fröer på ett bräde. Så här års är jag ganska nogräknad med vad jag sår och sår tomater, paprikor, chili och kålväxter i flera olika omgångar.

Då gör jag helt enkelt så att jag fyller hela pluggbrättet med såjord (eller planteringsjord om jag känner mig lite snål) sen sår jag bara så många fröer som jag har lust med, oftast en i varje plugg och märker ordentligt med vad jag sår.
Därefter sätter jag folie över sådden och ställer den på min odlingsvärmematta. Efter nån vecka sår jag lite igen, då kan det hända att jag behöver vattna jorden lite extra om den torkat ut, men oftast håller den sig fuktig och fin under folien. Sen ställer jag tillbaka pluggbrättet på odlingsvärmemattan.

För att kunna hantera sådder i olika skeden har jag satt upp en lysrörsarmatur ovanför min värmematta, på så sätt ger jag jag de små plantorna som kommit upp ljus och värme till de som fortfarande gror.  Det är inte helt optimalt att ha värmematta under plantor som grott då dom sticker lite på längden men jag tycker inte att det gör något då jag istället planterar ner dom en bit vid omplantering om jag tycker att dom blivit rangliga.

Hur skottar man en odlingstunnel?

I höstas funderade jag på om jag skulle ta ner plasten från min tunnel. Då jag har tre små barn och vinterförvaring av plasten skulle ta två vuxna människors arbete tillsammans i ca 2 h  (vilket är ganska besvärligt att få till nu i livet!) bestämde jag mig för att den fick ligga kvar på...

Det kan vara förra årets dummaste beslut!

Attans vad jag har fått skotta och skrapa snö! Men nu, en knapp meter snö senare måste jag faktiskt skryta med att jag blivit en riktig mästerskottare!

Jag börjar med att försiktigt raka av all snö som jag når runt om tunneln med en platsspade. Här har jag valt en väldigt lätt spade för jag tror att det är viktigt att föröska undvika att dra den mot plasten, jag försöker att bara hålla den mot snön. När jag tagit bort så gott som all snö på båda sidorna ligget det oftast en ryggrad kvar, mitt på tunneln, om jag känner mig hurtig går jag in i tunneln och använder spadhandtaget för att försiktigt skaka av snön från taket genom att trycka på taket inifrån..

När bör man då skotta sin tunnel? Jag räknade lite hållfasthet och kom fram till att den utan problem skulle klara 30 cm snö, men jag kände samtigt att det är att utsätta plasten för onödigt slitage, jag försöker att skotta ungefär var tionde cm, men det är inte helt lätt i år då det helt plötsligt faller 15 cm på en natt...

Vinterså som amerikanarna!

Då jag alltid drivs av tanken att jag har mer tid "nu än sen" så har jag sått för glatta livet här hemma.

I USA är vintersådd ganska stort och många sår grödor i små dunkar och stora plastflaskor. Jag tänkte ge mig på ett försök till vintersådd med deras metod...

Då USA har en förpackningsindustri som genererar 2-4 liters platsflaskor i mängder (från mjölk och juice) verkar dom ha det lite enklare att få tag på gratismaterial... Själv har jag scannat den svenska marknaden och styrt om vår kost en smula den senaste tiden :) Det har blivit magiskt mycket kräftor då dom säljs i lite större, genomskinliga plasthinkar... Det finns även genomskinliga plasthinkar att köpa i butiken och även där har jag slagit till på en 5 liters variant som jag tyckte kändes smidig, tyvärr fanns det inget lock till men till min stora glädje insåg jag att "fruktpåsarna" från affären har precis rätt mått för att träs på ovanifrån och knytas fast undertill så jag slipper hålla på med tape och om en plastpåse blir för trasig tänker jag att jag bara trär på en ny utanpå...

Som vanligt vid sådder är det viktigt med dränering och luftning så jag började med att borra ett gäng hål i mina burkar.

För att undvika att plasten spricker använder jag en ganska liten borr, min favorit är 2,5 mm, nackdelen med att borra med en så liten borr är att man får borra ganska många hål, men vad gör man inte för konstens skull ;)?



Därefter fyllde jag jord i mina hinkar med jord (ca 2 liter jord per hink) och sådde fröerna direkt i dem. Sådderna fuktades med lite vatten och sen la jag på rejält med snö, därefter var det bara att rada upp dom i min vackra snödriva med vintersådder, bredvid Saras Spenatupprors-spenat :)... (En soptipp för det otränade ögat men jag hävdar att det kommer att bli en guldgruva)... Amerikanarna sår allt möjligt på det här sättet även de grödorna som vi anser förstöras vid köld så som  ärtor, squash, gurka och tomat... Nu har jag sått vilse och i april kommer det en uppdatering på hur det tar sig...