Värper vilse!

Nu har ljuset precis vänt och jag som knappt hade ett ägg under november månad får nu 15 ägg om dagen, helt galet! Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra med alla ägg!

Jag skulle behöva skaffa mig en försäljningskrets. Egentligen skulle man ha ett gäng som prenumererade på ägg, tänk vad smidigt med ett gäng personer som bara står redo att ta emot ägg när dom värper...

Årets vårsådd består av ryssar...

Det känns som om jag är lite sent ute i år, jag tror inte att jag kommer att ha några tidiga vårtomater...men så har jag varit ute och åkt under julen så alternativet att så tidigare fanns inte riktigt... Nu är det iaf gjort och de första små bladen har precis tittat upp över kanten i pluggbrättet... Jag sådde lite chili, några tomater, paprika, aubergine, purjo, nån enstaka gurka (bara på skoj), ett gäng kronärtskockor och såklart, sparris!

Det har blivit någon slags tradition det där med sparris, varje år måste jag fröså och sen lite smått missköta mina sparrisplantor, för att sedan sätta ut dom, tillsammans med mina andra hundratals sparrisplantor... jag undrar när min mentala gräns för att så sparris kan va nådd...tydligen inte än :)

Återigen blev det mestadels ryska fröer, jag har fått för mig att det funderar så himla bra hos mig, känns som om dom är förädlade till egenskaper som verkligen passar Roslagen...(eller så har jag bara haft ovanligt mycket tur med just de ryska sorterna...

Ohyra och sjykdommar - vad kan vi göra för att minimera risken?

Alltså nu måste vi prata lite om ohyra och sjukdomar. Jag har under hösten kommit i kontakt med så många olika tråkiga hönsöden,  mestadels genom vänner som har frågor om hur de ska göra med loppor/löss/ sjykdommar men även genom att jag själv åkte på hönskvalser, som tog mycket energi innan jag kom till rätta med problemet...

Det gäller verkligen att vara på sin vakt,  hålla utkik och förebygga när man ser minsta lilla problem.

Vad kan man då göra för att se till så att hönsen håller sig friska?
- Undvika kontakt/utbyten med andra hönsbesättningar (om du hälsar på någon med höns, va noga med att ha andra skor/tvätta kläder/extrem handhygien...)
- Undvik att köpa nya höns, supertråkigt, jag vet, men det är ett lätt sätt att undvika smittor!
- Håll rent i hönshuset.
- Se till att ha råttfällor/fånga möss för att undvika gnagares smittspridning.
- Om möjligt håll stängt mot vilda fåglar (alltså tak över hela rastgården).

Jag kommer att återkomma till min hetsjakt mot hönskvalster i senare blogginlägg.

Torka kött

I december finns det inte så mycket att göra åt odlingen. Kälen har kommit, i alla fall tillfälligt... så att bearbeta något ute är svårt... Då passar jag på att ta hand om lite kött... Höstens jakt var lyckosam och boxen är till brädden fylld med (före detta) lycklig älg...

Jag är uppvuxen på torkat renkött och senast när jag skulle handla det kostade det 950 kronor kilot, vansinnigt dyrt, i alla fall enligt min respektive som bara tycker att det smakar salt och metall... (otacksam inställning enligt mig)

Jag insåg iaf att det kanske är i dyraste laget, då alla barn och jag älskar det torkade renköttet blir det dyra bastubad...

Då fick jag tipset om lufttorkningsvacuumpåsar av en dam. Magiskt bra tips! Jättelätt att använda, först saltar jag köttet i några dagar. Sen packar jag in det i vacuumpåsar och låter det ligga på galler i kylen i ca 4 veckor...

Då jag är ny på området vågar jag inte ta ut svängarna så jag väger och mäter...
1. Salta ur köttet ordentligt i 3 dagar i kylen. (Ca 1 matsked salt per kg i en plastpåse) jag vänder påsen minst en gång per dag.
2. Ta upp köttbiten och torka av ordentligt. Väg den och tillsätt 26 g salt per kg samt kryddor som rostas i stekpanna innan de klappas in i köttet.
3. Köttstycket placeras i vakuumpåse i kylen i 4 veckor. 

Underbara brysselkål!

Tidigt i våras satte gjorde jag som jag ofta gör. Jag tömde ett gäng fröpåsar, ner i små byttor utan att egentligen veta vart jag skulle placera det… Det är ett roligt experiment som leder till helt nya odlingserfarenheter kan jag lova J

En av de grödorna jag sådde var brysselkål. Jag har faktisk inte riktigt lyckats med brysselkålen tidigare. Ett år tog kålfjärilarna den, ett annat klarade den sig ända tills rådjuren blev sugna och ett tredje år blev den otroligt besk…

I år sådde jag ett par frön och glömde bort dom inne, sent i våras stod jag med några plantor och funderade på vart i hela friden jag skulel göra av dom… I någon sorts blandning av hjärnsläpp och intresse av att skydda dom från rådjuren planterade jag ut dom inne i odlingstunneln… Det kanske inte kändes optimalt just i början av sommaren när jag fick sätta tomater både här och där fö ratt jag hade på tok för mycket andra saker i växthuset… men ni i November när vi fortfarande grönsaker 3 gånger, totalt och äter våra fina grönsaker från landet och tunneln så snjuter jag otroligt mycket, brysselkål ska sås i långa rader nästa år!

Vissa har lik i garderoben - jag har tomater...

Det känns som om tomaterna anfaller. Vi äter dom i pasta, på mackor, i sallader, i grytor, som snax, till kvällsmat ja jämt!!! Än dock bär jag in mer och mer och ännu mera tomater just nu... Det ska bli så spännande att se hur dom klarar förvaring...

När jag tar in mina tomater lägger jag dom stora kartonger. Min vision är att jag bara ska ha ett par alger i varje kartong, för att jag enkelt ska kunna se vilka tomater som är mogna... dock har allt gått över styr och var enda kartong är fylld.... Alla kartonger ställs i en stor garderob, dit jag och barnen med jämna mellanrum beger oss för att fylla på reserverna...

Ett av de första åren jag odlade fick jag mögel på alla mina tomater i ett bräde ute i växthuset. Något år senare så fick jag mögel på tomaterna som jag tagit in... Om det händer i år så kan det bli en sanitär katastrof, så jag måste verkligen hålla ögonen på min tomatgarderob! 

Skadedjur på kålen!

Jag borde verkligen bli bättre på att skydda min kål!!!

Supertråkigt att den blir uppäten, jag som lägger så mycket tid och energi på att dra upp dom och skola om dom tidigt under året... Till mitt försvar kan jag säga att jag och familjen satt i oss flera kilo förvällda och wookade foderblad till kålen under den här våren, men det känns tråkigt att jag sen bara glömmer kålen och så blir huvudena uppätna på nolltid...

Huvudet ovan har tjänat i vecko rmed sina fina foderblad men när det väl var dags för att äta huvudet   hade jag helt tappat taget och släppt in kållarner... En av mina "Att tänka på inför 2019-års odling" får bli att ta hand om kålen med nät! 

Torr sommar ger få (men stora) sniglar

Mycket intressant att studera årets sniglar, jag har nästan inga åkersniglar men dock har jag ett gäng spanska skogssniglar och vanliga skogssniglar som är riktigt stora, det är ovanligt att sniglarna är mindre än 6 cm och tjocka som cigarrer, jag misstänker att de som överlever trokan är giganterna... Jag passar iaf på att ge även dom en rejäl match för att förhoppningsvis gå en snigelfriare framtid till mötes... Det vore intressant att veta om det finns någon vinning i att hålla ner beståndet av sniglar i år för att förenkla för nästa år...

Bondbönor i växthus för att skynda på lite...

Vårens hetta har gjort att bondbönorna i växthuset blommade väldigt tidigt och ger redan ordentligt med skörd. För att få skörd i maj-juni krävs det att jag sätter bondbönorna nästan sex veckor tidigare... I år satte jag dom i slutet av mars, precis när det gick att knöla ner något i jorden och det verkar som om det faktiskt var helt rätt tid... Nu kan jag skörda och äta mina fina bondbönor, helt ärligt är dom ingen favorit,  men så här års när det inte finns så mycket annat så får dom duga...

 

Bevattningsförbud-så löser jag vattningen

Hur gör man när man inte vattnar? 
Allt som man kan låta bli att vattna, låt bli! Låt dom skapa långa rötter och leta sig neråt, men för guds skull, täck jorden! Att täckodla är guld, särskilt nu när sniglarna ligger lågt och torkar sönder!!
Förbered dig på att torkan blir värre och att växterna måste kunna överleva!


Spara vatten
- Duscha i badkaret med stängd propp och ta rätt på vattnet.
- Tvätta barnen i en balja och vattna med vattnet.
- Diska med såpa i balja och vattna med diskvattnet!
- Ställ ut massor av tunnor och bunkar under stuprännorna, rätt vad det är så regnar det!

Så, så, så...

Under våren sår jag för glatta livet, det blir mycket kål och bladgrönsaker ännu mera tomater och några vilsna rödbetor. Jag har numera gått över till att så nästan endast i pluggbrätten då jag ser tre stora fördelar med det:

1. Jag kan ge plantorna en bra grotemperatur, oftast blir det inne på golvvärmen där gror nästan allt som jag mixar ner...
2. Jag slipper kalla nätter, hungriga skadedjur och andra missöden som moder natur bjuder på.
3. Jag får koll på vilka fröer som gror dåligt, ofta någon gammal påse som gömt sig kvar som jag kan kasta när jag upptäckt att den inte grott... 

Automatisk bevattning...

Ja, nu blev det akut, den där månaden då allt händer samtidigt dök upp lite för tidigt och det blev otroligt mycket qtt göra...Så att hinna vattna 70 kvm land och växthus va tvärt omöjligt... Nu hållet jag på att bygga om en billig pump med diverse förgreningar och backventilel för att få det automatiskt... Pju, jag återkommer med konstruktion och status huruvida jag lyckas bevattna eller om dom stackarna torkar ihjäl... 

Äntligen lite tomater igen!

Jag blir alltid lika lycklig när årets första skörd närmar sig, hittills har ett gäng omogna gröna tomater hamnat i barnmagar, utan min tillåtelse... Men nu verkar det som om barnen har förstått att gröna tomater inte är så goda och snart kan vi äta lite...

Planterar växter som inte ska överleva min zon

Efter att ha läst och analyserat Nils Åkersteds metoder med att odla i sand kände jag mig nu tillräckligt stursk för att våga prova.

Det finns många fördelar med att odla i sand och den som jag främst söker är möjligheten att plantera växter som egentligen inte tål min zon. Anledningen till att det blir lättare att få växterna att överleva i grovkornig sand är att sanden dränerar vattnet runt rötterna, det blir alltså inte vatten stående kring rötterna under vintern. Om en växt står i torvrik jord blir det en enda iskaka och rötterna frostsprängs lättare.

Nu har jag skaffat mig ett par träd som borde få växa i på gränsen mellan zon 1-2 men jag bor i zon 3-4. Jag har grävt en djup grop som jag fyllt igen med sand, därefter satte jag varsamt ner trädet och fyllde upp med sand runt om rotsystemet. Så snart våren kommer igång ordentligt ska jag lägga på ett rejält lager med gräsklipp så att trädet får näring i sanden. Enligt Nils Åkersteds försök behöver man fylla på med gräsklipp två gånger per säsong. Det ska bli väldigt spännande att se om den här vännen kan lyckas överleva hos mig J 

Bokashi som surdeg – del tre

Nu har mitt experiment med Bokashi som surdeg fått fortgå i nästan nio månader så det är god tid för en ordentlig utvärdering.

Jag har gjort bokashi genom att tappa ur lakvattnet från den tidigare hinken och hälla den över nästa hink, på samma sätt som man använder bokashiströ, men istället för att köpa strö har jag använt lakvattnet, om och om igen. När jag fyllt en hink, ställer jag undan den och tappar den på lakvatten, lakvattnet häller jag i nästa hink som jag fyller med köksavfall i köket. Jag har alltså inte använt bokashiströ i hinkarna på 18 hinkar, 9 månader.

Vi fyller en hink på ca 2 veckor så jag har alltså hunnit med ungefär 18 hinkar på de nio månaderna som jag testat.

När jag gjort jordfabrik av jorden blir den jord på samma korta tid som Bokashi som jag använt strö till.

Jag har hunnit plantera om plantor i jorden från ”surdegsbokashin” och jämföra med plantor som är omplanterade i vanlig Bokashijord. Dom blir precis lika fina, alltså verkar det inte vara någon skillnad på näringshalten i jorden…
Jag har vattnat med lakvatten från strö och lakvatten från lakvatten och det blir ingen skillnad i blomsättning på mina växter.

Dock får jag ändå göra avsteg från experimentet nu, för nu luktar det lite för mycket. Det är den enda skillnaden jag märkt, när jag kör surdegsvarianten och lånar in bakteriekulturen från föregående hink blir lukten inte lika försumbar som med strö och efter 18 hinkar har det blivit värre än vad det var precis i början… Därför har jag nu bestämt mig för att avsluta experimentet och börja använda strö igen. Dock tänkte jag testa att använda lite strö och mycket lakvatten och på så sätt kanske hitta någon sorts terrorbalans mot lukten J

Och står man ut med att det luktar lite så kan man hålla igång en ”gratis” Bokashi på bara lakvatten.

Läs om de två första delarna av experimenten här:
Bokashi som surdeg - del 1
Bokashi som surdeg - del 2