Torr sommar ger få (men stora) sniglar

Mycket intressant att studera årets sniglar, jag har nästan inga åkersniglar men dock har jag ett gäng spanska skogssniglar och vanliga skogssniglar som är riktigt stora, det är ovanligt att sniglarna är mindre än 6 cm och tjocka som cigarrer, jag misstänker att de som överlever trokan är giganterna... Jag passar iaf på att ge även dom en rejäl match för att förhoppningsvis gå en snigelfriare framtid till mötes... Det vore intressant att veta om det finns någon vinning i att hålla ner beståndet av sniglar i år för att förenkla för nästa år...

Bondbönor i växthus för att skynda på lite...

Vårens hetta har gjort att bondbönorna i växthuset blommade väldigt tidigt och ger redan ordentligt med skörd. För att få skörd i maj-juni krävs det att jag sätter bondbönorna nästan sex veckor tidigare... I år satte jag dom i slutet av mars, precis när det gick att knöla ner något i jorden och det verkar som om det faktiskt var helt rätt tid... Nu kan jag skörda och äta mina fina bondbönor, helt ärligt är dom ingen favorit,  men så här års när det inte finns så mycket annat så får dom duga...

 

Bevattningsförbud-så löser jag vattningen

Hur gör man när man inte vattnar? 
Allt som man kan låta bli att vattna, låt bli! Låt dom skapa långa rötter och leta sig neråt, men för guds skull, täck jorden! Att täckodla är guld, särskilt nu när sniglarna ligger lågt och torkar sönder!!
Förbered dig på att torkan blir värre och att växterna måste kunna överleva!


Spara vatten
- Duscha i badkaret med stängd propp och ta rätt på vattnet.
- Tvätta barnen i en balja och vattna med vattnet.
- Diska med såpa i balja och vattna med diskvattnet!
- Ställ ut massor av tunnor och bunkar under stuprännorna, rätt vad det är så regnar det!

Så, så, så...

Under våren sår jag för glatta livet, det blir mycket kål och bladgrönsaker ännu mera tomater och några vilsna rödbetor. Jag har numera gått över till att så nästan endast i pluggbrätten då jag ser tre stora fördelar med det:

1. Jag kan ge plantorna en bra grotemperatur, oftast blir det inne på golvvärmen där gror nästan allt som jag mixar ner...
2. Jag slipper kalla nätter, hungriga skadedjur och andra missöden som moder natur bjuder på.
3. Jag får koll på vilka fröer som gror dåligt, ofta någon gammal påse som gömt sig kvar som jag kan kasta när jag upptäckt att den inte grott... 

Automatisk bevattning...

Ja, nu blev det akut, den där månaden då allt händer samtidigt dök upp lite för tidigt och det blev otroligt mycket qtt göra...Så att hinna vattna 70 kvm land och växthus va tvärt omöjligt... Nu hållet jag på att bygga om en billig pump med diverse förgreningar och backventilel för att få det automatiskt... Pju, jag återkommer med konstruktion och status huruvida jag lyckas bevattna eller om dom stackarna torkar ihjäl... 

Äntligen lite tomater igen!

Jag blir alltid lika lycklig när årets första skörd närmar sig, hittills har ett gäng omogna gröna tomater hamnat i barnmagar, utan min tillåtelse... Men nu verkar det som om barnen har förstått att gröna tomater inte är så goda och snart kan vi äta lite...

Planterar växter som inte ska överleva min zon

Efter att ha läst och analyserat Nils Åkersteds metoder med att odla i sand kände jag mig nu tillräckligt stursk för att våga prova.

Det finns många fördelar med att odla i sand och den som jag främst söker är möjligheten att plantera växter som egentligen inte tål min zon. Anledningen till att det blir lättare att få växterna att överleva i grovkornig sand är att sanden dränerar vattnet runt rötterna, det blir alltså inte vatten stående kring rötterna under vintern. Om en växt står i torvrik jord blir det en enda iskaka och rötterna frostsprängs lättare.

Nu har jag skaffat mig ett par träd som borde få växa i på gränsen mellan zon 1-2 men jag bor i zon 3-4. Jag har grävt en djup grop som jag fyllt igen med sand, därefter satte jag varsamt ner trädet och fyllde upp med sand runt om rotsystemet. Så snart våren kommer igång ordentligt ska jag lägga på ett rejält lager med gräsklipp så att trädet får näring i sanden. Enligt Nils Åkersteds försök behöver man fylla på med gräsklipp två gånger per säsong. Det ska bli väldigt spännande att se om den här vännen kan lyckas överleva hos mig J 

Bokashi som surdeg – del tre

Nu har mitt experiment med Bokashi som surdeg fått fortgå i nästan nio månader så det är god tid för en ordentlig utvärdering.

Jag har gjort bokashi genom att tappa ur lakvattnet från den tidigare hinken och hälla den över nästa hink, på samma sätt som man använder bokashiströ, men istället för att köpa strö har jag använt lakvattnet, om och om igen. När jag fyllt en hink, ställer jag undan den och tappar den på lakvatten, lakvattnet häller jag i nästa hink som jag fyller med köksavfall i köket. Jag har alltså inte använt bokashiströ i hinkarna på 18 hinkar, 9 månader.

Vi fyller en hink på ca 2 veckor så jag har alltså hunnit med ungefär 18 hinkar på de nio månaderna som jag testat.

När jag gjort jordfabrik av jorden blir den jord på samma korta tid som Bokashi som jag använt strö till.

Jag har hunnit plantera om plantor i jorden från ”surdegsbokashin” och jämföra med plantor som är omplanterade i vanlig Bokashijord. Dom blir precis lika fina, alltså verkar det inte vara någon skillnad på näringshalten i jorden…
Jag har vattnat med lakvatten från strö och lakvatten från lakvatten och det blir ingen skillnad i blomsättning på mina växter.

Dock får jag ändå göra avsteg från experimentet nu, för nu luktar det lite för mycket. Det är den enda skillnaden jag märkt, när jag kör surdegsvarianten och lånar in bakteriekulturen från föregående hink blir lukten inte lika försumbar som med strö och efter 18 hinkar har det blivit värre än vad det var precis i början… Därför har jag nu bestämt mig för att avsluta experimentet och börja använda strö igen. Dock tänkte jag testa att använda lite strö och mycket lakvatten och på så sätt kanske hitta någon sorts terrorbalans mot lukten J

Och står man ut med att det luktar lite så kan man hålla igång en ”gratis” Bokashi på bara lakvatten.

Läs om de två första delarna av experimenten här:
Bokashi som surdeg - del 1
Bokashi som surdeg - del 2

Balansen mellan täckodling och sniglar

Täckodling är helt magiskt, fördelarna är många:  

• Vi slipper mycket ogräs och sparar därför dyrbar tid på att rensa ogräset. 
• Vi kan vattna mindre då jorden som är täckt inte släpper ifrån sig lika mycket vatten som bar jord gör.
• När vi täcker jorden med organiskt nedbrytbart material kan vi passa på att göda jorden, tex gräsklipp är så näringsrikt att du knappt behöver göda med något annat under hela säsongen. 

Dock har jag problem med att täckodla för när jag täcker flyttar sniglarna in hos mig. Det är väldigt tydligt att ju mer jag täcker, desto mer sniglar får jag in.

I årets odling ska jag fokusera på att få bukt på mitt snigelproblemet så jag kommer att börja med att vattna mer frekvent med nematoder. Jag har redan lagt snigelfällor och ferramol för att hålla efter dom från start.... Dock vet jag att det där med frekventa nattliga räder med pannlampa för att jaga sniglar inte riktigt är mitt största intresse i livet... där drar jag nog gränsen... 

För att minimera snigelarna gör jag följande i min odling

• Täcker med material som är lätt att lyfta på och leta under.
• Byter täckmantel när sniglarna har gömt sig under det i för stor mängd, då rafsar jag ihop allt och lägger i nytt. (det gamla hamnar hos hönsen innan det går till komposten.
• Tar död på alla sniglar jag ser.
• Nu blir det även kamp med Ferramol och nematoder

Hur hittar du balansen mellan täckodling och sniglar? Vad gör du för att täcka utan att bli överöst av sniglar?

Nu planterar jag ut Lidl-träden och Lidl-buskarna

När planterar man ut dom billiga lidl-träden..?

Efter att ha läst på, pratat runt med kunniga gamla rävar och funderat lite själv kom jag fram till att jag skulle försöka att pricka in utplanteringen:

·         Innan mina träd/buskar satt för mycket löv, jag vill ha så lite löv som möjligt eftersom det kommer att kräva avhärdning

·         Gärna efter den sista nattfrosten men eftersom det kan vara så sent som i Juni här ändrade jag mig till – minimal risk för nattfrost

·         När klimatet ute verkar ha kommit in i en något stabil trend, det är stor påfrestning för träd att planteras om, därför är det viktigt att minimera påfrestningarna och temperatursvängningarna.

·         Så snart som möjligt, jag ser en stor risk med att vänta för länge, inga träd/buskar mår bra av att stå och stampa i de elakt små krukorna jag valde…

Jag har följt väderrapporterna, nästan slaviskt och funderat fram och tillbaka, nu fick jag en lång period där det ska vara relativt svalt på dagarna och (antagligen inte minusgrader på nätterna) vi har legat mellan 3 grader och 11 grader, vilket jag tycker är ett ganska liten skillnad på temperatur på natten och på dagen…

Hur gjorde jag då? Först grävde jag stora hål, så stora jag bara orkade, ca 60 x 60 cm. I fruktträdgården är det väldigt svårgrävt med lerig jord och mycket sten, men det visar bara på hur otroligt viktigt det är att gräva där… Jag borde ha grävt mer men ni vet , man borde alltid gräva djupare, springa fortare, bära mer…

När hålet var grävt hämtade jag mina små pinnar och rejält med fin jord. Jag har finjord som är sållad och mald från en åker i närheten, den blandar jag upp med hästgödsel och hackad halm blandat med hönsgödsel från hönshuset.

Jag försöker vara noga med att lägga gödseln lite längre ifrån rötterna så att dom inte ska brännas. Jag fyllde upp hålet ordentligt med jord och såg till att trädet stod rakt. Därefter hämtade jag lite hönsnät och satte runt de minsta stackarna för att kunna skydda dom mot rådjuren.

Mina amerikanska blåbär och mitt aprikosträd hade satt väldigt mycket blad. Dom började jag med att avhärda i skuggan under något dygn, när de väl var planterade hämtade jag en gammal spetsgardin som jag trädde över dom som skydd mot solens tuffa strålar.

De första året är det viktigt att vattna extra mycket. Nu på vårkanten har jag inte hunnit ta fram vattenslanen så vattningen blir ett träningspass. För att få en rejäl mängd brukar jag försöka vattna 2 kannor om dagen i en vecka, 1 kanna om dagen i ytterligare en vecka, därefter vattnar jag var annan dag i en vecka sen låter jag det avta mer och mer, efter någon månad stödvattnar jag bara lite då och då när jag tycker att det är väldigt torrt.

Den ryska spenaten levererar mängder av feta blad nu

Övervintrade plantor känns ju helt magiskt.

Min vinter har bjudit på upp mot -20 i perioder och jag va osäker på hur mina växter som stod ganska oskyddade utan snötäcke över sig i tunnelväxthuset faktiskt skulle överleva...

I höstas sådde jag många olika spenater och ett par av dom kommer från min rysk odlingskompis. Plantorna från de ryska fröerna är nästan dubbelt så stora som de svenska sorterna Medania och Matador. Jag har behandlat dom precis lika dant men de ryska har varit mycket snabbare igång nu när kylan släppt samt att dom växer väldigt fort, fast jag skördar ofta...

Hurra för stora köttiga blad som växer med ilfart...

Få jorden att reda sig på nån dag!

Den värsta vätan i jorden gör att jorden blir väldigt geggig och svår att bearbeta, man säger att jorden rett sig när den är redo att sås i. 

Tecken på att jorden inte "rett sig"

• Den är tung att gräva, 

• Kladdar ihop och fastnar som stora lerkokor när du gräver i den, 

• Stövlarna blir geggiga

• Verktygen är svåra att få rena

Hur gör man då för att få lite styr på jorden så att du kan så så snart som möjligt?!  

Det gäller att få den lite varm så att den torkar upp, så fort den torkar upp blir den lättare att bearbeta. Du får även hjälp av maskar och småkryp som letar sig upp i den ytliga jorden och luckrar den åt dig... 

Det första jag gör med mina land är att skotta av eventuell kvarvarande snö, nu är jag less på snö och vill börja odla istället... När snön är borta gäller det att få upp värmen i jorden så att den torkar ur. (för att det ska va möjligt måste tjälen ha gått ur jorden)

När jag ska få jorden att reda sig så täcker jag den, ju varmare den blir desto bättre brukar det vara för mig, jag använder fiberduk och tycker att det fungerar riktigt bra, det räcker med ett par dagar under fiberduk och sen kan jag så i landet... 

Bygga en egen äggkläckningsmaskin

Helt ofrivilligt var jag tvungen att bygga en äggkläckningsmaskin av det jag hade hemma när mitt kretskort brann av på min älskade King Suro (jag har beställt ett nytt men det tar tid att skeppa...)

Söndag morgon larmade maskinen och regleraystemet för temperaturen hade havererat.  Jag försökte lösa det genom att koppla en dimmer på den befintliga äggkläckningsmaskinen, dock var det väldigt svårt att få en temperatur som inte svängde så mycket.

Tiden var knapp och en söndag ute på landet är reservdelar inte direkt ett alternativ :/

Jag fick göra en Kajsa Varg, vad behövs:
- Rätt temperatur, något som kan hålla och reglera temperaturen,  så nära 37 grader som möjligt.
-Rätt fuktighet, brukar ligga på ganska bra nivå de första 17 dygnen,  så där har jag längre tid på mig att klura ut en reglering, men det kan jag lösa med blöta disktrasor om jag inte kommer på något lämpligare...

Då hämtade jag min värmematta för växterna och lindade den runt äggen men den orkade inte riktigt upp 37 grader, min källare är kall som den är och jag vill ogärna ställa äggkläckningsmaskinen i boningsdelen av huset då mina barn är väldigt nyfikna och klåfingriga...

Hemmabygget:
Jag hämtade in grislampan och kopplade den till termostaten som jag använder till min värmematta för odlingen...

Jag försökte hänga lampan på en höjd så att temperaturen under den hamnade så nära 37 grader som möjligt, då slipper lampan att slå på och av onödigt många gånger...

Som tur är står äggen i källaren för det blir ett himla disco när lampan slår på och av precis runt 37 grader... Det blev ett helt annat sorts experiment,  vi får se om det blir några kycklingar.

För att få rätt luftfuktighet har jag tänkt att spruta vatten på lite trasor sommar får lägga runt om, men det är först aktuellt de sista dagarna innan kläck. 

Nu sår jag bondbönor...

Den kalla långa våren har gjort mig våghalsigare än någonsin!  Efter att min tomatplanta överlevde flera minusgrader har det kanske gått över styr...

Men vad är bättre än extremt tidig skörd av några primörer ? Det är värt en hel del exprimentering för att faktiskt hitta det som fungerar...

Att kläcka kycklingar från skickade ägg…

Nu har det blivit dags att kläcka fram nya kycklingar :) 

Jag vet att många har problem med postens hantering men då och då beställer jag ägg och kläcker, oftast går det faktiskt väldigt bra…

Först försöker jag bestämma vad det är jag ska komplettera min grupp med, oftast är det någon ny ras som jag fått för mig att jag behöver. Därefter gäller det att hitta äggen, ibland är det auktioner, ibland köp och säljsidor och andra gånger så frågar jag människor som lägger upp bilder på fina hönor.

När äggen kommer med posten är det noga att dom får ligga och vila någon dag innan dom hamnar i kläckaren. Jag brukar tvätta av dom och kläckaren med Virikon S, därefter placerar jag äggen med den spetsiga sidan neråt i kläckaren och låter kläckaren stå avstängd i minst ett dygn med äggen i.

Då mitt liv är en smula hektiskt brukar jag faktiskt försöka planera mina kläck till dagar då jag har lite mera tid. Jag tittar ut en långhelg och försöker få fram avelsägg så att jag kan få se kycklingarna kläckas under helgens första dag och lyfta ut dom i ladugården under helgens sista dag… Det tar ca 21 dagar, många säger att det tar 21 dagar men jag upplever ofta att det snarare tar 20-22 dagar, mina kommer lite då och då…

Nu kläckaren är laddad med ägg skickade från två olika ställen och det är bara att sätta igång den och vänta på kycklingarna, jag ska hålla er uppdaterade på resultatet och har lagt in några ägg från mina egna hönor för att jämföra med något...