Ohyra och sjykdommar - vad kan vi göra för att minimera risken?

Alltså nu måste vi prata lite om ohyra och sjukdomar. Jag har under hösten kommit i kontakt med så många olika tråkiga hönsöden,  mestadels genom vänner som har frågor om hur de ska göra med loppor/löss/ sjykdommar men även genom att jag själv åkte på hönskvalser, som tog mycket energi innan jag kom till rätta med problemet...

Det gäller verkligen att vara på sin vakt,  hålla utkik och förebygga när man ser minsta lilla problem.

Vad kan man då göra för att se till så att hönsen håller sig friska?
- Undvika kontakt/utbyten med andra hönsbesättningar (om du hälsar på någon med höns, va noga med att ha andra skor/tvätta kläder/extrem handhygien...)
- Undvik att köpa nya höns, supertråkigt, jag vet, men det är ett lätt sätt att undvika smittor!
- Håll rent i hönshuset.
- Se till att ha råttfällor/fånga möss för att undvika gnagares smittspridning.
- Om möjligt håll stängt mot vilda fåglar (alltså tak över hela rastgården).

Jag kommer att återkomma till min hetsjakt mot hönskvalster i senare blogginlägg.

Torka kött

I december finns det inte så mycket att göra åt odlingen. Kälen har kommit, i alla fall tillfälligt... så att bearbeta något ute är svårt... Då passar jag på att ta hand om lite kött... Höstens jakt var lyckosam och boxen är till brädden fylld med (före detta) lycklig älg...

Jag är uppvuxen på torkat renkött och senast när jag skulle handla det kostade det 950 kronor kilot, vansinnigt dyrt, i alla fall enligt min respektive som bara tycker att det smakar salt och metall... (otacksam inställning enligt mig)

Jag insåg iaf att det kanske är i dyraste laget, då alla barn och jag älskar det torkade renköttet blir det dyra bastubad...

Då fick jag tipset om lufttorkningsvacuumpåsar av en dam. Magiskt bra tips! Jättelätt att använda, först saltar jag köttet i några dagar. Sen packar jag in det i vacuumpåsar och låter det ligga på galler i kylen i ca 4 veckor...

Då jag är ny på området vågar jag inte ta ut svängarna så jag väger och mäter...
1. Salta ur köttet ordentligt i 3 dagar i kylen. (Ca 1 matsked salt per kg i en plastpåse) jag vänder påsen minst en gång per dag.
2. Ta upp köttbiten och torka av ordentligt. Väg den och tillsätt 26 g salt per kg samt kryddor som rostas i stekpanna innan de klappas in i köttet.
3. Köttstycket placeras i vakuumpåse i kylen i 4 veckor. 

Underbara brysselkål!

Tidigt i våras satte gjorde jag som jag ofta gör. Jag tömde ett gäng fröpåsar, ner i små byttor utan att egentligen veta vart jag skulle placera det… Det är ett roligt experiment som leder till helt nya odlingserfarenheter kan jag lova J

En av de grödorna jag sådde var brysselkål. Jag har faktisk inte riktigt lyckats med brysselkålen tidigare. Ett år tog kålfjärilarna den, ett annat klarade den sig ända tills rådjuren blev sugna och ett tredje år blev den otroligt besk…

I år sådde jag ett par frön och glömde bort dom inne, sent i våras stod jag med några plantor och funderade på vart i hela friden jag skulel göra av dom… I någon sorts blandning av hjärnsläpp och intresse av att skydda dom från rådjuren planterade jag ut dom inne i odlingstunneln… Det kanske inte kändes optimalt just i början av sommaren när jag fick sätta tomater både här och där fö ratt jag hade på tok för mycket andra saker i växthuset… men ni i November när vi fortfarande grönsaker 3 gånger, totalt och äter våra fina grönsaker från landet och tunneln så snjuter jag otroligt mycket, brysselkål ska sås i långa rader nästa år!

Vissa har lik i garderoben - jag har tomater...

Det känns som om tomaterna anfaller. Vi äter dom i pasta, på mackor, i sallader, i grytor, som snax, till kvällsmat ja jämt!!! Än dock bär jag in mer och mer och ännu mera tomater just nu... Det ska bli så spännande att se hur dom klarar förvaring...

När jag tar in mina tomater lägger jag dom stora kartonger. Min vision är att jag bara ska ha ett par alger i varje kartong, för att jag enkelt ska kunna se vilka tomater som är mogna... dock har allt gått över styr och var enda kartong är fylld.... Alla kartonger ställs i en stor garderob, dit jag och barnen med jämna mellanrum beger oss för att fylla på reserverna...

Ett av de första åren jag odlade fick jag mögel på alla mina tomater i ett bräde ute i växthuset. Något år senare så fick jag mögel på tomaterna som jag tagit in... Om det händer i år så kan det bli en sanitär katastrof, så jag måste verkligen hålla ögonen på min tomatgarderob! 

Skadedjur på kålen!

Jag borde verkligen bli bättre på att skydda min kål!!!

Supertråkigt att den blir uppäten, jag som lägger så mycket tid och energi på att dra upp dom och skola om dom tidigt under året... Till mitt försvar kan jag säga att jag och familjen satt i oss flera kilo förvällda och wookade foderblad till kålen under den här våren, men det känns tråkigt att jag sen bara glömmer kålen och så blir huvudena uppätna på nolltid...

Huvudet ovan har tjänat i vecko rmed sina fina foderblad men när det väl var dags för att äta huvudet   hade jag helt tappat taget och släppt in kållarner... En av mina "Att tänka på inför 2019-års odling" får bli att ta hand om kålen med nät! 

Torr sommar ger få (men stora) sniglar

Mycket intressant att studera årets sniglar, jag har nästan inga åkersniglar men dock har jag ett gäng spanska skogssniglar och vanliga skogssniglar som är riktigt stora, det är ovanligt att sniglarna är mindre än 6 cm och tjocka som cigarrer, jag misstänker att de som överlever trokan är giganterna... Jag passar iaf på att ge även dom en rejäl match för att förhoppningsvis gå en snigelfriare framtid till mötes... Det vore intressant att veta om det finns någon vinning i att hålla ner beståndet av sniglar i år för att förenkla för nästa år...

Bondbönor i växthus för att skynda på lite...

Vårens hetta har gjort att bondbönorna i växthuset blommade väldigt tidigt och ger redan ordentligt med skörd. För att få skörd i maj-juni krävs det att jag sätter bondbönorna nästan sex veckor tidigare... I år satte jag dom i slutet av mars, precis när det gick att knöla ner något i jorden och det verkar som om det faktiskt var helt rätt tid... Nu kan jag skörda och äta mina fina bondbönor, helt ärligt är dom ingen favorit,  men så här års när det inte finns så mycket annat så får dom duga...

 

Bevattningsförbud-så löser jag vattningen

Hur gör man när man inte vattnar? 
Allt som man kan låta bli att vattna, låt bli! Låt dom skapa långa rötter och leta sig neråt, men för guds skull, täck jorden! Att täckodla är guld, särskilt nu när sniglarna ligger lågt och torkar sönder!!
Förbered dig på att torkan blir värre och att växterna måste kunna överleva!


Spara vatten
- Duscha i badkaret med stängd propp och ta rätt på vattnet.
- Tvätta barnen i en balja och vattna med vattnet.
- Diska med såpa i balja och vattna med diskvattnet!
- Ställ ut massor av tunnor och bunkar under stuprännorna, rätt vad det är så regnar det!

Så, så, så...

Under våren sår jag för glatta livet, det blir mycket kål och bladgrönsaker ännu mera tomater och några vilsna rödbetor. Jag har numera gått över till att så nästan endast i pluggbrätten då jag ser tre stora fördelar med det:

1. Jag kan ge plantorna en bra grotemperatur, oftast blir det inne på golvvärmen där gror nästan allt som jag mixar ner...
2. Jag slipper kalla nätter, hungriga skadedjur och andra missöden som moder natur bjuder på.
3. Jag får koll på vilka fröer som gror dåligt, ofta någon gammal påse som gömt sig kvar som jag kan kasta när jag upptäckt att den inte grott... 

Automatisk bevattning...

Ja, nu blev det akut, den där månaden då allt händer samtidigt dök upp lite för tidigt och det blev otroligt mycket qtt göra...Så att hinna vattna 70 kvm land och växthus va tvärt omöjligt... Nu hållet jag på att bygga om en billig pump med diverse förgreningar och backventilel för att få det automatiskt... Pju, jag återkommer med konstruktion och status huruvida jag lyckas bevattna eller om dom stackarna torkar ihjäl... 

Äntligen lite tomater igen!

Jag blir alltid lika lycklig när årets första skörd närmar sig, hittills har ett gäng omogna gröna tomater hamnat i barnmagar, utan min tillåtelse... Men nu verkar det som om barnen har förstått att gröna tomater inte är så goda och snart kan vi äta lite...

Planterar växter som inte ska överleva min zon

Efter att ha läst och analyserat Nils Åkersteds metoder med att odla i sand kände jag mig nu tillräckligt stursk för att våga prova.

Det finns många fördelar med att odla i sand och den som jag främst söker är möjligheten att plantera växter som egentligen inte tål min zon. Anledningen till att det blir lättare att få växterna att överleva i grovkornig sand är att sanden dränerar vattnet runt rötterna, det blir alltså inte vatten stående kring rötterna under vintern. Om en växt står i torvrik jord blir det en enda iskaka och rötterna frostsprängs lättare.

Nu har jag skaffat mig ett par träd som borde få växa i på gränsen mellan zon 1-2 men jag bor i zon 3-4. Jag har grävt en djup grop som jag fyllt igen med sand, därefter satte jag varsamt ner trädet och fyllde upp med sand runt om rotsystemet. Så snart våren kommer igång ordentligt ska jag lägga på ett rejält lager med gräsklipp så att trädet får näring i sanden. Enligt Nils Åkersteds försök behöver man fylla på med gräsklipp två gånger per säsong. Det ska bli väldigt spännande att se om den här vännen kan lyckas överleva hos mig J 

Bokashi som surdeg – del tre

Nu har mitt experiment med Bokashi som surdeg fått fortgå i nästan nio månader så det är god tid för en ordentlig utvärdering.

Jag har gjort bokashi genom att tappa ur lakvattnet från den tidigare hinken och hälla den över nästa hink, på samma sätt som man använder bokashiströ, men istället för att köpa strö har jag använt lakvattnet, om och om igen. När jag fyllt en hink, ställer jag undan den och tappar den på lakvatten, lakvattnet häller jag i nästa hink som jag fyller med köksavfall i köket. Jag har alltså inte använt bokashiströ i hinkarna på 18 hinkar, 9 månader.

Vi fyller en hink på ca 2 veckor så jag har alltså hunnit med ungefär 18 hinkar på de nio månaderna som jag testat.

När jag gjort jordfabrik av jorden blir den jord på samma korta tid som Bokashi som jag använt strö till.

Jag har hunnit plantera om plantor i jorden från ”surdegsbokashin” och jämföra med plantor som är omplanterade i vanlig Bokashijord. Dom blir precis lika fina, alltså verkar det inte vara någon skillnad på näringshalten i jorden…
Jag har vattnat med lakvatten från strö och lakvatten från lakvatten och det blir ingen skillnad i blomsättning på mina växter.

Dock får jag ändå göra avsteg från experimentet nu, för nu luktar det lite för mycket. Det är den enda skillnaden jag märkt, när jag kör surdegsvarianten och lånar in bakteriekulturen från föregående hink blir lukten inte lika försumbar som med strö och efter 18 hinkar har det blivit värre än vad det var precis i början… Därför har jag nu bestämt mig för att avsluta experimentet och börja använda strö igen. Dock tänkte jag testa att använda lite strö och mycket lakvatten och på så sätt kanske hitta någon sorts terrorbalans mot lukten J

Och står man ut med att det luktar lite så kan man hålla igång en ”gratis” Bokashi på bara lakvatten.

Läs om de två första delarna av experimenten här:
Bokashi som surdeg - del 1
Bokashi som surdeg - del 2

Balansen mellan täckodling och sniglar

Täckodling är helt magiskt, fördelarna är många:  

• Vi slipper mycket ogräs och sparar därför dyrbar tid på att rensa ogräset. 
• Vi kan vattna mindre då jorden som är täckt inte släpper ifrån sig lika mycket vatten som bar jord gör.
• När vi täcker jorden med organiskt nedbrytbart material kan vi passa på att göda jorden, tex gräsklipp är så näringsrikt att du knappt behöver göda med något annat under hela säsongen. 

Dock har jag problem med att täckodla för när jag täcker flyttar sniglarna in hos mig. Det är väldigt tydligt att ju mer jag täcker, desto mer sniglar får jag in.

I årets odling ska jag fokusera på att få bukt på mitt snigelproblemet så jag kommer att börja med att vattna mer frekvent med nematoder. Jag har redan lagt snigelfällor och ferramol för att hålla efter dom från start.... Dock vet jag att det där med frekventa nattliga räder med pannlampa för att jaga sniglar inte riktigt är mitt största intresse i livet... där drar jag nog gränsen... 

För att minimera snigelarna gör jag följande i min odling

• Täcker med material som är lätt att lyfta på och leta under.
• Byter täckmantel när sniglarna har gömt sig under det i för stor mängd, då rafsar jag ihop allt och lägger i nytt. (det gamla hamnar hos hönsen innan det går till komposten.
• Tar död på alla sniglar jag ser.
• Nu blir det även kamp med Ferramol och nematoder

Hur hittar du balansen mellan täckodling och sniglar? Vad gör du för att täcka utan att bli överöst av sniglar?

Nu planterar jag ut Lidl-träden och Lidl-buskarna

När planterar man ut dom billiga lidl-träden..?

Efter att ha läst på, pratat runt med kunniga gamla rävar och funderat lite själv kom jag fram till att jag skulle försöka att pricka in utplanteringen:

·         Innan mina träd/buskar satt för mycket löv, jag vill ha så lite löv som möjligt eftersom det kommer att kräva avhärdning

·         Gärna efter den sista nattfrosten men eftersom det kan vara så sent som i Juni här ändrade jag mig till – minimal risk för nattfrost

·         När klimatet ute verkar ha kommit in i en något stabil trend, det är stor påfrestning för träd att planteras om, därför är det viktigt att minimera påfrestningarna och temperatursvängningarna.

·         Så snart som möjligt, jag ser en stor risk med att vänta för länge, inga träd/buskar mår bra av att stå och stampa i de elakt små krukorna jag valde…

Jag har följt väderrapporterna, nästan slaviskt och funderat fram och tillbaka, nu fick jag en lång period där det ska vara relativt svalt på dagarna och (antagligen inte minusgrader på nätterna) vi har legat mellan 3 grader och 11 grader, vilket jag tycker är ett ganska liten skillnad på temperatur på natten och på dagen…

Hur gjorde jag då? Först grävde jag stora hål, så stora jag bara orkade, ca 60 x 60 cm. I fruktträdgården är det väldigt svårgrävt med lerig jord och mycket sten, men det visar bara på hur otroligt viktigt det är att gräva där… Jag borde ha grävt mer men ni vet , man borde alltid gräva djupare, springa fortare, bära mer…

När hålet var grävt hämtade jag mina små pinnar och rejält med fin jord. Jag har finjord som är sållad och mald från en åker i närheten, den blandar jag upp med hästgödsel och hackad halm blandat med hönsgödsel från hönshuset.

Jag försöker vara noga med att lägga gödseln lite längre ifrån rötterna så att dom inte ska brännas. Jag fyllde upp hålet ordentligt med jord och såg till att trädet stod rakt. Därefter hämtade jag lite hönsnät och satte runt de minsta stackarna för att kunna skydda dom mot rådjuren.

Mina amerikanska blåbär och mitt aprikosträd hade satt väldigt mycket blad. Dom började jag med att avhärda i skuggan under något dygn, när de väl var planterade hämtade jag en gammal spetsgardin som jag trädde över dom som skydd mot solens tuffa strålar.

De första året är det viktigt att vattna extra mycket. Nu på vårkanten har jag inte hunnit ta fram vattenslanen så vattningen blir ett träningspass. För att få en rejäl mängd brukar jag försöka vattna 2 kannor om dagen i en vecka, 1 kanna om dagen i ytterligare en vecka, därefter vattnar jag var annan dag i en vecka sen låter jag det avta mer och mer, efter någon månad stödvattnar jag bara lite då och då när jag tycker att det är väldigt torrt.

Den ryska spenaten levererar mängder av feta blad nu

Övervintrade plantor känns ju helt magiskt.

Min vinter har bjudit på upp mot -20 i perioder och jag va osäker på hur mina växter som stod ganska oskyddade utan snötäcke över sig i tunnelväxthuset faktiskt skulle överleva...

I höstas sådde jag många olika spenater och ett par av dom kommer från min rysk odlingskompis. Plantorna från de ryska fröerna är nästan dubbelt så stora som de svenska sorterna Medania och Matador. Jag har behandlat dom precis lika dant men de ryska har varit mycket snabbare igång nu när kylan släppt samt att dom växer väldigt fort, fast jag skördar ofta...

Hurra för stora köttiga blad som växer med ilfart...

Få jorden att reda sig på nån dag!

Den värsta vätan i jorden gör att jorden blir väldigt geggig och svår att bearbeta, man säger att jorden rett sig när den är redo att sås i. 

Tecken på att jorden inte "rett sig"

• Den är tung att gräva, 

• Kladdar ihop och fastnar som stora lerkokor när du gräver i den, 

• Stövlarna blir geggiga

• Verktygen är svåra att få rena

Hur gör man då för att få lite styr på jorden så att du kan så så snart som möjligt?!  

Det gäller att få den lite varm så att den torkar upp, så fort den torkar upp blir den lättare att bearbeta. Du får även hjälp av maskar och småkryp som letar sig upp i den ytliga jorden och luckrar den åt dig... 

Det första jag gör med mina land är att skotta av eventuell kvarvarande snö, nu är jag less på snö och vill börja odla istället... När snön är borta gäller det att få upp värmen i jorden så att den torkar ur. (för att det ska va möjligt måste tjälen ha gått ur jorden)

När jag ska få jorden att reda sig så täcker jag den, ju varmare den blir desto bättre brukar det vara för mig, jag använder fiberduk och tycker att det fungerar riktigt bra, det räcker med ett par dagar under fiberduk och sen kan jag så i landet... 

Bygga en egen äggkläckningsmaskin

Helt ofrivilligt var jag tvungen att bygga en äggkläckningsmaskin av det jag hade hemma när mitt kretskort brann av på min älskade King Suro (jag har beställt ett nytt men det tar tid att skeppa...)

Söndag morgon larmade maskinen och regleraystemet för temperaturen hade havererat.  Jag försökte lösa det genom att koppla en dimmer på den befintliga äggkläckningsmaskinen, dock var det väldigt svårt att få en temperatur som inte svängde så mycket.

Tiden var knapp och en söndag ute på landet är reservdelar inte direkt ett alternativ :/

Jag fick göra en Kajsa Varg, vad behövs:
- Rätt temperatur, något som kan hålla och reglera temperaturen,  så nära 37 grader som möjligt.
-Rätt fuktighet, brukar ligga på ganska bra nivå de första 17 dygnen,  så där har jag längre tid på mig att klura ut en reglering, men det kan jag lösa med blöta disktrasor om jag inte kommer på något lämpligare...

Då hämtade jag min värmematta för växterna och lindade den runt äggen men den orkade inte riktigt upp 37 grader, min källare är kall som den är och jag vill ogärna ställa äggkläckningsmaskinen i boningsdelen av huset då mina barn är väldigt nyfikna och klåfingriga...

Hemmabygget:
Jag hämtade in grislampan och kopplade den till termostaten som jag använder till min värmematta för odlingen...

Jag försökte hänga lampan på en höjd så att temperaturen under den hamnade så nära 37 grader som möjligt, då slipper lampan att slå på och av onödigt många gånger...

Som tur är står äggen i källaren för det blir ett himla disco när lampan slår på och av precis runt 37 grader... Det blev ett helt annat sorts experiment,  vi får se om det blir några kycklingar.

För att få rätt luftfuktighet har jag tänkt att spruta vatten på lite trasor sommar får lägga runt om, men det är först aktuellt de sista dagarna innan kläck. 

Nu sår jag bondbönor...

Den kalla långa våren har gjort mig våghalsigare än någonsin!  Efter att min tomatplanta överlevde flera minusgrader har det kanske gått över styr...

Men vad är bättre än extremt tidig skörd av några primörer ? Det är värt en hel del exprimentering för att faktiskt hitta det som fungerar...

Att kläcka kycklingar från skickade ägg…

Nu har det blivit dags att kläcka fram nya kycklingar :) 

Jag vet att många har problem med postens hantering men då och då beställer jag ägg och kläcker, oftast går det faktiskt väldigt bra…

Först försöker jag bestämma vad det är jag ska komplettera min grupp med, oftast är det någon ny ras som jag fått för mig att jag behöver. Därefter gäller det att hitta äggen, ibland är det auktioner, ibland köp och säljsidor och andra gånger så frågar jag människor som lägger upp bilder på fina hönor.

När äggen kommer med posten är det noga att dom får ligga och vila någon dag innan dom hamnar i kläckaren. Jag brukar tvätta av dom och kläckaren med Virikon S, därefter placerar jag äggen med den spetsiga sidan neråt i kläckaren och låter kläckaren stå avstängd i minst ett dygn med äggen i.

Då mitt liv är en smula hektiskt brukar jag faktiskt försöka planera mina kläck till dagar då jag har lite mera tid. Jag tittar ut en långhelg och försöker få fram avelsägg så att jag kan få se kycklingarna kläckas under helgens första dag och lyfta ut dom i ladugården under helgens sista dag… Det tar ca 21 dagar, många säger att det tar 21 dagar men jag upplever ofta att det snarare tar 20-22 dagar, mina kommer lite då och då…

Nu kläckaren är laddad med ägg skickade från två olika ställen och det är bara att sätta igång den och vänta på kycklingarna, jag ska hålla er uppdaterade på resultatet och har lagt in några ägg från mina egna hönor för att jämföra med något... 

Tomatplantan överlevde -4

För några veckor sedan offrade jag en tomatplanta i tunnelväxthuset som jag bäddade ner under fiberduk, tillsammans med värmekabeln. Den verkade klara det ok första natten, då vi hade -9 men andra natten sjönk temperaturen till -12 och tomatplantan blev till en liten grön fläck…

Nu har vi haft betydligt mycket trevligare temperaturer så jag offrade en ny planta. Den här gången planterade jag ner den i bädden, istället för att som tidigare ställa den uppe på bädden. Värmekabeln ligger i jorden och jag har fortfarande värmen på.  När jag hade planterat ner plantan la jag fiberduk över och sen toppade jag med mitt tvåglasfönster som jag har för att hålla inne värmen på nätterna. Egentligen skulle det vara mycket effektivare att ha isolering som täcken, halm eller gammal isolering på plantorna på natten, men jag har alldeles för mycket för mig i livet för att hinna springa runt och stoppa om plantor på kvällarna, och sen dessutom släppa ut dom igen på morgonkvisten, så jag får nöja mig med att ha ett fönster med något sämre isoleringsförmåga…

Jag lämnade min fina lilla planta nedgrävd och nerbäddad. Natten bjöd på -5 grader och jag glömde helt bort min lilla planta dagen efter och det var först på eftermiddagen som jag fick för mig att gå ut och titta till den. När jag kom ner såg den helt oberörd ut, precis lika söt som när jag lämnade den, efter en natt med -5 grader! Det ska bli så spännande att se hur den tar sig jämfört med sina syskon som står kvar inne i den svala trygga källaren…om den nu överlever...

Sådd av tomater rätt i varmbänken

Nu kunde jag inte vänta på våren längre så jag sådde tre krukor med tomater rakt ner i en av varmbänkarna... Nu när jag sitter här och är klok inser jag att det skulle varit bättre att peta ner fröna direkt i jorden, istället för att ställa dom uppepå, så jag går nog ner och gräver ner dom alldeles strax... Det ska bli spännande att se när dom gror och hur dom överlever...

Tomat i minusgrader med värmekabel del 2

Jag ställde ut en tomat i tunneln med en värmekabel under. Jag la fiberduk över.
Natt ett - 9 grader
Då såg tomaten ut såhär

Den har slokat lite men ser bara lite trött ut, senare på dagen repade den sig lite...

Därefter kom dödssmällen med -12 grader flera timmar i sträck... Sen förvandlats min tomatplantor till en liten grön hög i botten av förpackningen... Men skam den som ger sig, jag tänker offra en till om några dagar när det inte är kallare än -9, fortsättning följer!

Offrar en tomatplanta och ställer den i varmbänken, -10 inatt...

Inatt var det - 10 grader men jag är faktiskt less på vintern nu. Nu är jag redo att gambla lite så jag kastade ut en söt liten planta i växthusets varmbänk. Varmbänken är täckt med fönster och ovanpå plantan la jag en fiberduk för att hålla den lite varm om tårna... Det ska bli så spännande att  se om det är en vissen kvist jag kommer ut till imorgon... Nån gång måste jag ju se hur varmt det blir i luften över varmbänken och i väntan på att jag lyckas köpa mig en rekordelig termometer så får jag väl prova med en stackars tomat, ryssen skickade Lajka, jag skickar ut bichy lob... 

Höns + Trädgård = Nyttiga lyckliga ägg!

Såhär års får jag mycket frågor om hur man börjar med höns och kretsloppet mellan höns och köksträdgård...

Jag skiner bara upp och säger "sluta fundera, skaffa hönor"

Det är så trevligt med lite sällskap i trädgården, dom är roliga att vila ögonen på och samtidigt levererar dom massor av fina ägg!

Mina hönor värper ungefär 280 ägg i snitt,per höna och år, det blir många fina ägg!

Halva året kan jag ha ett gäng hönor, helt självförsörjande i trädgården. Vad menar jag då med självförsörjande? 

- Allt rens/skräp och trädgårdsrester slänger jag in i en hög i hönsgården, där pickar hönsen i sig allt ätbart (och lite till) 

- Jag släpper ut dom några timmar per dag och då äter dom för fullt, dom sätter i sig småkryp och sniglar (dock ej mördarsniglar, men mina älskar åkersniglar)
-Plockar jag åkersniglar eller kållarver kastar jag dom alltid till hönsen.

- Under senhösten och våren går dom i växthuset under några veckor och pickar i sig allt dom hittar.
- Hela året äter dom familjens rester och har vi tur så får vi lite extra rester av vänner och bekanta (min mamma som bor 15 mil bort fryser ner alla sina ostkanter i lådor med datummarkeringar och åker med dom till mig var tredje vecka, lite tokig, men väldigt välkommet hos damerna :))

På vinterhalvåret får jag stödutfodra dom med lite havre och majs... 

Jag brukar räkna på att mina hönor får lite köpemat drygt halva året. Då har jag tre barn och får ganska mycket rester därifrån samt alla trädgårdsrester från köksträdgården. 

När jag började med höns var det för att jag blev vägretarian, jag vägrade att äta kött och ägg som jag inte visste vart det kom från... Jag lessnade på vår osunda djurhållning med sorgsna instängda djur som får alldeles för mycket antibiotika och annat tjafs... Nu har dom blivit en rolig hobby som dessutom gör att vi frossar i lyckliga ägg...


Vad behövs för att börja med höns? Inte särskilt mycket, det är lättsamma djur som sköter sig själva, läs mitt inlägg om hur jag började här för att veta hur du kommer igång... Eller fråga mig :)

Nu sår jag min barndoms bästa fruktträd...

Jag har ett gäng plommonträd och körsbärsträd som är riktiga favouriter genom livet.  Många av dom har jag ätit från sen jag varit liten och nu har jag bestämt mig för att försöka flytta hem träden till mig. Jag har åkt runt och bett gamla vänner och bekanta att spara några plommonkärnor och bett att få komma tillbaka och ta ympar om något år... Jag har knackat på hus som jag bott i tidigare och pratat vänligt med de nya ägarna... Det har gått strålande, alla har blivit väldigt glada och hjälpsamma.

 Jag börjar med att så kärnor från träden, om några år hoppas jag att det tagit sig och då ska jag ge mig på att ympa in på dom.

Det kommer att ske i omgångar då jag måste samla in frön och kärnor, det kommer att sträcka sig frön Äppelträd i Jämtland till plommonträd i Skåne, självklart även svärmors underbara körsbärsträd i Roslagen...

Kärnorna har jag sått i planteringsjord i krukor, krukorna har jag placerat i skyddat läge utomhus. När dom tagit sig ska jag plantera om dom i en tillväxtzon där dom ska få stå och växa till sig några år... 

Skynda på våren!

Hur gör man egentligen för att få fart på våren i odlingen?

Täck dina odlingsytor med fiberduk eller fönster. Då får marken möjlighet att tina upp lite snabbare under duken och du kommer att kunna så snabbare. Jag försöker att kasta på lite fiberduk så snart som jag kan urskilja vart landen ligger under snön, det brukar bli lite varmare där under och på sikt kan det skilja ganska många dagar när jag tittar på hur jorden har rett sig under fiberduken och i land utan duk.

Gör en kallbänk. Gör en lite upphöjd odlingsram som sluttar åt söder lägg ett lock på, ett fönster eller en ram med byggplast på brukar fungera bra. Kallbänken tar vara på solens varma strålar under dagen och ger små fröer och plantor bra förutsättningar, dock måste det vara sorter som tål kyla ty nätterna blir kalla i en kallbänk, väntar du riktigt kallt kan det vara klokt att lägga täcke/matta/halm över för att skydda plantorna.

Har du ett växthus/tunnel? Använd det som kallbänk, ut med plantor som du dragit upp och dra upp plantor som du kan flytta ut senare under våren.

Gör en varmbänk. Det är lite mera jobb men då har du en varm yta där du snart kan odla riktigt värmekrävande grödor... Eller så latar du dig och gör som jag - testa att gräva ner en värmekabel :)

Vinterså så nu, medan vintern fortfarande är kvar och hoppas på att fröna har vett att gro så snart det är möjligt... Det kan vara lite vanskligt om det blir väldigt blött för då kan det ruttna lättare än vanligt, men har man lite tur (eller skicklighet vid val av grödor?! Någon som vet?! ) så kan det gå bra :)

Varmbänk på hönsgödsel - del 2

Tidigare i vinter gjorde jag en varmbänk på mestadels hönsgödsel och det verkar faktiskt som om jag kan få lite tidig sådd.






Jag har haft problem med att den brann ganska ojämt, halva var varm och andra halvan va lite ljummen... Det har även varit svår att få den att hålla fukt, jag har upplevt att att den har torkat ut väldigt fort och det upplever jag fortfarande nu när den har fått en jämn och bra temperatur. Egentligen är det väl ingen fara med att den dricker mycket vatten, men då det inte går att sätta något bevattningssystem för att det kommer att frysa så jag måste passa den och vattna, gärna var tredje dag och det är lite för ofta för mig nu när det är vinter... Nästa gång ska jag försöka blanda upp varmbänken med mycket mer fuktighetshållande material, vad nu det kan vara, någon som har förslag på vad jag borde blanda i?

Så på värmematta eller golvvärme

Jag har jämfört 100 fröer sålda på golvvärmen och 100 fröer sådda på värmematta för att se om jag får någon skillnad.

VärmemattanFör att effektivisera min sådd har jag en värmematta.  Den är mycket enkel att använda och jag kan ställa in temperaturen för att få så bra resultat som möjligt. Dock sår jag väldigt många fröer samtidigt och jag kan inte specialgro en märklig chili på 26 grader, det har jag inte tid och plats för i mitt liv, jag gror allt på 22-24 grader.

Jag har lagt en frigolitskiva under värmemattan för att isolera lite. Resten av sådderna har jag i källaren men av lite olika anledningar har min värmematta hamnat i min respektives garderob i vårt sovrum... Den va tom, jag behövde få undan den från barnen och han har ärligt talat väldigt lite kläder, samt ett hjärta av guld :)

Golvvärmen
Lite mer komplicerat för den är ju där den är, i mitt hus finns det en bra bastu med golvvärme och där kan jag skjutsa in mina fröer längst in i ett hörn. Problemet är ju bara att komma ihåg att flytta dom när man ska basta, men då dom gror under så kort tid har det gått bra för mitt korta minne... Jag har turen att ha ett södervänt fönster i min bastu, så om fröerna tittar upp lite ojämt kan jag vänta några dagar extra med omskolning utan att det blir fiasko...

Experimentet
Nu har jag gjort experiment med min exakt inställda värmematta och att ställa sådderna på golvvärmen.

Det har grott 100 fröer på golvvärmen och 100 fröer på värmemattan. Jag har satt samma sorter, från samma fröpåse, på båda ställena, alltså 7 st black krim inköpta på samma ställe på värmemattan och på golvvärmen osv. Jag använde självklart även samma jord... Allt för att fröerna skulle få samma förutsättningar, förutom själva värmen...

I experimentet ingick
- Tomat
- Chili
- Kronärtskocka
- Pysalis
- Aubergine
- Vitkål
- Rödkål
- Lök

I bastun grodde 92 av 100 och på värmemattan grodde 91/100. Alltså 92% grobarhet och 91% grobarhet. Att det skiljer 1% är försumbart så min slutsats är att hos mig fungerar värmemattan och golvvärmen precis lika bra, skulle jag vara efterklok skulle jag lägga pengarna på något vettigare än just min värmematta...



Jag skulle kunna ha den i källaren men det känns lite ineffektivt då vi har 7-9 grader där nere, även då jag har värmematta så riskerar jag att fröerna blir väl kalla... Det är en perfekt temperatur när det väl grott, men innan dess får dom bo i garderoben...

Höns i villaträdgård - så startade jag!

1. Ta reda på om det finns några regler eller om du måste ansöka. 
2. Skaffa någon stans för hönsen att bo, en gammal lekstuga är toppen, lika så skjul, en del av garaget eller en friggebod. 
3. Skaffa matbehållare, vattenautomat och mat. 
4. Köp hönor :)

Jag hade fått för mig att jag bara var tvungen att ha höns så när flytten gick från innerstan ut till ett litet hus i en Stockholmsförord, var jag snabb på att ta reda på vilka regler som gällde för  min kommun.

Du hittar dina regler på din kommuns hemsida, oftast är det lätt att läsa och förstå, om det känns knepigt är det bara att ringa kommunen och fråga vad som gäller hos just dig.

Jag fick göra en ansökan om att ha höns och fick beviljat från kommunen på kort varsel...

När jag var införstådd med vilka regler som gällde tittade jag på tomten, jag hittade in konstig gammal gigantisk kompostlåda, ca 2 m lång och 1,5 m hög. Jag hade inte snickrat något tidigare i livet (förutom en stor låda till hunden som jag gjorde i träslöjden när jag va 10 år) men hur svårt kan det va? Inte särskilt svårt alls, kan jag lova!

Jag isolerade den med 45 mm fullfiber och satte en oljebehandlad board på insidan, därefter byggde jag ett rede utanpå som blev som en stor brevlåda där jag kunde öppna locket och plocka äggen. Jag satte även in ett fönster för att dom skulle få lite dagsljus, som rastgård satta jag dit en nedmonterad kaninrastgård, thada!
Man behöver inte isolera ett hönshus, skaffa en tålig ras så slipper du isolera om du inte vill...

Nu vet jag att många tänker "herregud" om allt byggnadstjafs, men sluta fundera och börja bygg istället, åk till en byggvaruhandel och fråga, eller kolla på youtube...

När själva bygget är klart är det dags att skaffa någon sorts matbehållare, och en vattenbehållare, se min länk där jag byggt en spillfri variant som är billig och enkel att hantera...

Handla lite hönsmat.

Nu kommer det roligaste - SKAFFA HÖNS! Fundera på vilken ras som passar dig och slå till... Börja hämta dina egna ägg i trädgården :) 

Jippi, trädgårdsapp för planering och hjälp

Är det nu det händer? Jag har tidigare utvärderat ett antal olika appar och funktioner för trädgårdsplanering och har ständigt återgått till papper och penna... Då jag själv jobbar med teknikutveckling bär det mig verklige emot att inte använda något modernare än en penna, för jag vet hur bra teknik kan vara, hur magiskt det är när det bara fungerar :)

Nu har jag fått upp hoppet och provar ett planeringsverktyg som fungerar som en intelligent trädgårdskompis. Den tar mina anteckningar, svarar på mina frågor och håller reda på mina olika odlingsplatser åt mig. All information som jag stoppar sparar den på en tidslinje.

Funktioner som jag föll pladask för

• Jag kan lägga in foton på en tidslinje, om jag är stressad räcker det alltså med en bild på fröpåsen på min tidslinje, så kan jag ha koll på att 2018 sådde jag black sweet cherry tomaten den 22 mars, lätt som en plätt och väldigt bra att ha den infon när jag står där våren 2019 och funderar på när jag egentligen slog till förra året... 
• Den strukturerar upp mitt odlande, jag står till höger och vänster och tappar lätt helikopterperspektivet, nu kan jag se allt sammanställt, toppen! 
• Den svarar på mina frågor, som en intelligent odlingsvän, framtiden är här :) 

Sugen på att prova? 

www.Frej.ai

Min bakläxa från förra året, hur 2018 ska ge mer skörd än någonsin...

Jag städade bland fröerna och hittade mina anteckningar med rubriken

"Nyckeln till odlingsframgång 2018"
- Samodla mera
-Plantera tomater och chili under längre perioder och verkligen FÖRSÖKA att inte tappa bort deras namnlappar på vägen till färdig planta utplanterad på slutligt växtställe
- Stänga ute rådjuren!!!
- Hantera sniglarna (ge inte upp på sensommaren, vara noga med att hålla undan gräs och andra ställen där sniglar trivs)
- Plantera fler tomater på friland
- Plantera rotselleri, jag älskar ju rotselleri och svamp! (Gör inte alla det?!)
- Satsa helhjärtat, det värsta som kan hända är att det blir lite vildvuxet och att även grannarnas grannar tröttnar på mina squash och gurkor :)
- Så kontinuerligt under hela säsongen, (skippa semestern ;)?)

 Jag måste varit väldigt vänligt sinnad till mammarollen eftersom jag inte nämnt något om att barnsäkra något, eller se till att få effektiv tid i landen... något som just nu känns hyperaktuellt, tre barn kan forcera en säsong minst lika effektivt som alla rådjur i hela Uppland... Så jag lägger helt sonika in; -egentid i landet! 

Så använder jag stora pluggbrätten!

Ett pluggbrätte där några plantor är redo för omskolning och nya fröer är satta i brättets motsatta sida

Jag har ett antal pluggbrätten med 150 pluggposter i. Dom är jättebra på många sätt och ganska otympliga på ett par sätt...

Fördelarna är att jag får in väldigt många fröer på liten yta. Varje frö som sås får sin egna rotplats och när jag ska plantera om dom behöver jag inte trassla ut några rötter och på så sätt för jag ofta finare och stabilare plantor.
Nackdelen är att jag sällan sår 150 fröer på ett bräde. Så här års är jag ganska nogräknad med vad jag sår och sår tomater, paprikor, chili och kålväxter i flera olika omgångar.

Då gör jag helt enkelt så att jag fyller hela pluggbrättet med såjord (eller planteringsjord om jag känner mig lite snål) sen sår jag bara så många fröer som jag har lust med, oftast en i varje plugg och märker ordentligt med vad jag sår.
Därefter sätter jag folie över sådden och ställer den på min odlingsvärmematta. Efter nån vecka sår jag lite igen, då kan det hända att jag behöver vattna jorden lite extra om den torkat ut, men oftast håller den sig fuktig och fin under folien. Sen ställer jag tillbaka pluggbrättet på odlingsvärmemattan.

För att kunna hantera sådder i olika skeden har jag satt upp en lysrörsarmatur ovanför min värmematta, på så sätt ger jag jag de små plantorna som kommit upp ljus och värme till de som fortfarande gror.  Det är inte helt optimalt att ha värmematta under plantor som grott då dom sticker lite på längden men jag tycker inte att det gör något då jag istället planterar ner dom en bit vid omplantering om jag tycker att dom blivit rangliga.

Nu kommer årets influensa till hönsägarna...

Som så många andra år börjar fallen med rapporterade fågelinfluensafall öka under årets första del och jag som hönsägare blir självklart nervös. Därför har jag gjort en liten lista på vad man kan göra för att minimera risken för smittade fåglar. Om du har fler tips så komplettera gärna med dom, tillsammans så kanske vi kan minimera skadorna från årets influensautbrott...

• Var noga så att fåglar utifrån inte kan komma in till /komma nära dina egna fåglar. 
• Ha gärna en rastgård med tak.
• Använd nät med små maskor för att stänga ute nyfikna småfåglar.
• Locka inte till dig fler vilda fåglar än vad du redan har. 
• Mata inte vilda fåglar (iaf inte nära dina höns) 
• Ge endast dina höns mat och vatten inne i hönshuset. 
• Fundera på om dom verkligen ska gå lösa i trädgården om du befinner dig i ett område där smittan finns. 
• Släpp inte in några obehöriga nära hönsen, dom kan bära med sig smittan på sina kläder.
• Undvik att besöka dina djur på 48 h om du varit utomlands (du kan bära med dig smittan).
• Var extremt noga med handhygien innan och efter du besöker dina höns.
• Ha gärna ett par skor som du endast har i hönshuset, smidigt brukar vara att ha ett par stövlar stående innanför dörren, som jag bara har på mig inne hos hönsen, på så sätt släpar jag inte med mig massa smuts utifrån. 
• Rengör och desinficera utrustning, matbehållare, ja gärna hela hönshuset!  

Jag tycker att jordbruksverket har mycket matnyttigt i ämnet så jag skickar med en länk dit...

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/sjukdomarochsmittskydd/smittsammadjursjukdomar/fagelinfluensa/viktigaforebyggandeatgardermotfagelinfluensa.4.1295021588ef860799e614.html

Dags att tömma bokashihinken - med 60 cm snö?!

Japp då hände det, bokashihinken är full och vintern ligger tung över hela tomten...

Min sexåriga son tittade klentroget på mig och sa "undrar hur dom grävde ner sin hink på istiden" när jag förtvivlat försökte få loss spaden ur den frysta jorden...

Det har varit rejält med minusgrader under flera veckor och jag har problem med att få ner spaden i jorden. I vanliga fall brukar det gå att hacka lite jord över och blanda runt med i mitt tunnelväxthus men idag var det som att komma till Svalbard! Allt är genomfryst!

Som jag såg det hade jag två olika alternativ, det ena är att
 lägga det i en hink med lock och låta den stå och gotta till sig tills det går att gräva igen. Jag har ett par gamla latrinhinkar som står och väntar på att få en livsuppgift. Där kan jag samla bokashi och gräva ner den om någon vecka när det är blidväder igen...

Mitt andra alternativ är att lägga det i en av mina förgrävda gropar, utan att täcka över, för det är för fruset för att få upp någon jord just nu. Om jag gör så så får jag välja växthuset och lägga lite snö över för att skydda det... Därefter väntar jag några dagar och går dit en dag när det är bättre väder och gräver över det...

Den här gången blev det alternativ två... Jag har behövt göra det några gånger tidigare i vinter och det har gått bra då, så låt oss hålla tummarna för att det inte drar till sig några skadedjur den här gången   heller :) 

Hantera barrotade plantor till i vår...

Vissa gångar är det värt att chansa och köpa billiga plantor för att försöka få dom att överleva... Gillar man inte sorterna på träden så är det ju fullt möjligt att ympa in något annat senare...

Jag gjorde som så många andra och köpte ett gäng plantor. Nackdelen med att köpa barrotade plantor är att det krävs lite pyssel och omvårdnad för att få dom att må bra... Dom ska få vatten, planteras och sen hanteras fram till att jorden blivit tillräckligt varm för att flytta ut dom i...

Vilken planta ska man köpa då? 

Att köpa en barrotad planta som är paketerad på sättet du ser ovan är lite som ett lotteri. För att se att plantan mår bra vill jag gärna se rötterna, men på plantor som är förpackade såhär är det svårt... Om det går att tjuvkika så gör det! Annars är det bara att köpa grisen i säcken :) Jag brukar försöka välja en tung planta för jag tänker att en planta som man tagit med en stor jordbit till borde ha en större rot än en som har mindre jord med...

Det första du ska göra när du kommer hem är att sätta rötterna i vatten. Ta bort plasten försiktigt och låt plantorna stå och suga i sig vatten i några timmar. Har du tur så finns det lite jord runt rötterna, var lite försiktig med den och ta med den i krukan där plantan ska planteras. 

Så här års är det ganska osmidigt att hålla på med barrotade plantor, för man måste ju ha jord att sätta dom i och jorden är ju oftast kall... 

Jag använder jord från mina land ute som jag bär in och tinar i duschen. Du kan självklart använda planteringsjord men jag tycker att det är lite onödigt dyrt när jag har finjord hemma
Jag använder mellanstora krukor (ca 3-5 l), det skulle vara bättre med större krukor men jag är lite för lat för att hantera så många stora krukor..

Förvaringen kan vara lite knivig, jag tänkte testa tre olika placeringar och utvärdera vad som fungerade bäst. Några plantor får stå i jordkällaren.
Några plantor får stå i min vanliga källare (7-10 grader) vid sidan av mina växtljuslampor så dom får sig en liten skvätt ljus. De sista plantorna får stå på altanen under lite fiberduk men ute i kylan...

Tur att det bara är jag hemma i några timmar till, det här är sånt som min respektive skulle må direkt dåligt av att se, så nu får jag skynda mig att stuva undan mina nya vänner :)

Hur får man balans i flocken?

Under många år har jag provat mig igenom raser för att hitta en dynamisk grupp med många äggläggare och ett par ruvare.  Helt ärligt så är jag ur spår nu, jag har sååå många duktiga äggläggare och inte en enda flitig ruvare. Mina damer kan då och då kläcka fram kycklingar men lämnar dom helt sonika sedan åt sitt öde när något annat är mer spännande...

Jag har länge gått med tanken att det ska finnas en ras som ger okej slaktkroppar,  duktiga på att värpa och då och då ruvar,  något som enligt mig borde vara en gammal torparhöna...  Men jag kanske har fel? Det kanske är något som bara jag vill ha? Är jag så fel ute att jag hållet på att skaffa mig en önskedröm till höna som inte ens finns ? Eller har du ett tips på hur jag ska få en renrasig flock med det jag efterfrågar?

I dagsläget har jag så mycket ägg så jag skulle kunna sälja och virrpannor som inte är det minsta sugna på att ruva...

Hur skottar man en odlingstunnel?

I höstas funderade jag på om jag skulle ta ner plasten från min tunnel. Då jag har tre små barn och vinterförvaring av plasten skulle ta två vuxna människors arbete tillsammans i ca 2 h  (vilket är ganska besvärligt att få till nu i livet!) bestämde jag mig för att den fick ligga kvar på...

Det kan vara förra årets dummaste beslut!

Attans vad jag har fått skotta och skrapa snö! Men nu, en knapp meter snö senare måste jag faktiskt skryta med att jag blivit en riktig mästerskottare!

Jag börjar med att försiktigt raka av all snö som jag når runt om tunneln med en platsspade. Här har jag valt en väldigt lätt spade för jag tror att det är viktigt att föröska undvika att dra den mot plasten, jag försöker att bara hålla den mot snön. När jag tagit bort så gott som all snö på båda sidorna ligget det oftast en ryggrad kvar, mitt på tunneln, om jag känner mig hurtig går jag in i tunneln och använder spadhandtaget för att försiktigt skaka av snön från taket genom att trycka på taket inifrån..

När bör man då skotta sin tunnel? Jag räknade lite hållfasthet och kom fram till att den utan problem skulle klara 30 cm snö, men jag kände samtigt att det är att utsätta plasten för onödigt slitage, jag försöker att skotta ungefär var tionde cm, men det är inte helt lätt i år då det helt plötsligt faller 15 cm på en natt...

Nu vintersår jag gurkor och vaxbönor

Det finns inget roligare än att hitta något nytt som jag är intresserad, läsa på dygnet runt i några veckor för att sedan kasta sig in i det och prova... Idag sådde jag vaxbönor och gurkor. 

Enligt hundratals Youtube filmer som jag betat av den senaste veckan så går det att vinterså precis allt, så nu måste jag prova om det kan vara möjligt. Till en början var jag lite försiktigt och höll mig till kål, bladgrönsaker,  kryddor och tomater men nu har jag tappat all sans och stoppat ner både bönor, ärtor, squash och gurkor... 

Hur gör jag då?

Jag la fröerna i transparenta plastbehållare som jag tidigare borrat hål i. Jag fyllde ca 3/5 med jord. Mina hinkar som jag sådde i idag är på 5 L. Därefter stoppade jag ner lite fröer, vattnade toppade med lite snö och drog sedan en plastpåse över hinken och ställde ut den i snödrivan där alla andra står. 

Vinterså som amerikanarna!

Då jag alltid drivs av tanken att jag har mer tid "nu än sen" så har jag sått för glatta livet här hemma.

I USA är vintersådd ganska stort och många sår grödor i små dunkar och stora plastflaskor. Jag tänkte ge mig på ett försök till vintersådd med deras metod...

Då USA har en förpackningsindustri som genererar 2-4 liters platsflaskor i mängder (från mjölk och juice) verkar dom ha det lite enklare att få tag på gratismaterial... Själv har jag scannat den svenska marknaden och styrt om vår kost en smula den senaste tiden :) Det har blivit magiskt mycket kräftor då dom säljs i lite större, genomskinliga plasthinkar... Det finns även genomskinliga plasthinkar att köpa i butiken och även där har jag slagit till på en 5 liters variant som jag tyckte kändes smidig, tyvärr fanns det inget lock till men till min stora glädje insåg jag att "fruktpåsarna" från affären har precis rätt mått för att träs på ovanifrån och knytas fast undertill så jag slipper hålla på med tape och om en plastpåse blir för trasig tänker jag att jag bara trär på en ny utanpå...

Som vanligt vid sådder är det viktigt med dränering och luftning så jag började med att borra ett gäng hål i mina burkar.

För att undvika att plasten spricker använder jag en ganska liten borr, min favorit är 2,5 mm, nackdelen med att borra med en så liten borr är att man får borra ganska många hål, men vad gör man inte för konstens skull ;)?



Därefter fyllde jag jord i mina hinkar med jord (ca 2 liter jord per hink) och sådde fröerna direkt i dem. Sådderna fuktades med lite vatten och sen la jag på rejält med snö, därefter var det bara att rada upp dom i min vackra snödriva med vintersådder, bredvid Saras Spenatupprors-spenat :)... (En soptipp för det otränade ögat men jag hävdar att det kommer att bli en guldgruva)... Amerikanarna sår allt möjligt på det här sättet även de grödorna som vi anser förstöras vid köld så som  ärtor, squash, gurka och tomat... Nu har jag sått vilse och i april kommer det en uppdatering på hur det tar sig...