Våga byta fröer

Jag skulle vilja slå ett slag för fröbyten! Hans Alfredsson hade så rätt "Låt oss byta grejer med varandra"

I Sverige idag har vi väldigt hög skatt på utsäde för hobbyodlare. Svenska fröer är fånigt dyra jämfört med utländska fröer... Ofta är det bra fröer i Sverige, men det är lätt hänt att jag köper på mig massor av fröer som jag sedan inte använder allt av... oftast använder jag bara en väldigt liten del av dem...

Förra året "råkade" jag handla hem över 2000 morotsfröer... helt vansinnigt när man har ett morotsland på 10 kvm... Men då är det bara att byta bort dom... Dels är det alltid roligt att förgylla vardagen för nära och kära... Då och då tvingar jag min pappa att så något nytt genom att skicka med honom lite fröer och sedan ha täta förhör på hur just hans morötter tar sig :)

Det vettigaste sättet är dock kanske att byta bort dom, köp några säkra kort (eller ännu bättre, ta eget utsäde) hoppa sedan på en trevlig fröbytarkedja, det fungerar som ett kedjebrev, men när kedjan kommer till dig byter du fröer enligt reglerna för paketet och sedan postar du vidare till nästa på listan...
Vart hittar man då fröbyteskedjor? Gruppen, "Frörebellerna" på facebook är mitt bästa tips https://www.facebook.com/groups/rebellerna/?fref=nf

Eller varför inte starta en egen frökedja? Låt oss byta grejer med varandra! 

Produktiva hönsraser

När jag skaffade höns var det för att jag lessnat på köttindustrin jag ville inte äta varken kött eller ägg där jag inte kände till bakgrunden... Därför blev fokus för mig att hönorna skulle lägga många ägg... Jag vet att inte alla har samma intresse som jag och har insett att det finns ett stort intresse för vackra "prydnadshöns", även jag har ett litet intresse för dessa men har tyvärr begränsat utrymme för individer som inte bidrar...

Dock har jag förvånats över hur få raser (eller snarare linjer hos de olika raserna) det finns som faktiskt värper många ägg och/eller ge kött, på ett effektivt sätt, och hur många raser det finns som verkar vara lite "si så där värpare/köttdjur"... Jag vet att det pågår ett idogt arbete med Silveruddsraserna, magiskt bra avelsarbete och att man även gör ett otroligt bevarande arbete med lantraserna! Men vad gör man egentligen med resten av raserna? Vilka avelsriktlinjer finns och hur följs dom? Hur gör hobby-höns-ägaren för att effektivt skilja producerande hönor från hönor som inte är lika effektiva i avelsarbetet och på så sätt avla fram höns som är producerande...

Jag inser att jag är ute på tunn is, för det existerar hönsraser som har ett värde för andra egenskaper än just goda värpare... Men borde inte även vackra hönor värpa många ägg per enhet köpefoder (för goda fodersökare som kan förse sig själva är ett undantag hos mig)?

Jag har förstått att vissa raser värper sin livs äggproduktion under längre tid och vissa under kortare tid och det är självklart en smaksak hur man vill ha det...

Hybrider och högvärpande raser lägger fler ägg under en kortare period, där har det skett ett tydligt avelsarbete med fokus på ägg, det är inte precis det jag efterfrågar nu...  Nu efterfrågar jag ett generellt avelsarbete, vi verkar vara väldigt många som har hobbyhöns och nu har jag börjat fundera på vad mitt ansvar är i det hela, vad ska jag göra för hönsrasernas skull?

Hur arbetar jag fram effektiva och friska hönor? Hur ska jag göra för att få tag på avelsägg från individer som faktiskt är goda värpare och eller snabbväxande... Kom gärna med tips!

Julgåva - i år blev den traditionella sillen bytt mot ägg :)

Årets julgåva blir ägg istället för en gullig sill :)

Att få gå runt till vänner och grannar med en liten julhälsning är magiskt och att dom värpte så bra i år så att det blev några ägg vid varje stop gjorde iaf mig alldeles varm :)

Nu återstår det bara att ge hönsen en liten julgåva som tack för att dom redan börjat  värpa -  ett hemmagjort pickblock med med majs och brödsmulor ligger redo i kylen :)

Januari - Såkalender

Nu närmar vi oss med stormsteg, för dig som inte redan har förberett dig på årets odlingar så är det dags att agera snart...

Vad sår jag då i januari?
Jo:

• Chili 
• Parika
• Kronärtskocka
• Physalis
• Sparris

Är det fröer som du inte redan har hemma, så se till ha byta till dig/eller be tomten...

Då Sverige är ett långt land bör man fundera på när de sista frostnätterna äger rum i odlingszonen. Utgå från sista frostnatten och räkna bakåt, på hur lång tid din planta behöver för att växa till sig inomhus.

Fundera igenom om det är något mer du bör förbereda redan nu, ska såjord tas in på värme? Eller har du krukorna som du behöver för att så? Billiga tips på krukor och såkärl hittar du här.

Det är ett vanligt förekommande fenomen att man har på tok för mycket plantor inomhus, under ett par sena vårveckor då man väntar på värmen. Vissa anser att det är jobbigt, men hos mig är det ett tydligt vårtecken och varje planta gnistrar (iaf just i mina ögon).

Hur mycket kostar Bokashijorden jämfört med köpt jordförbättring?

Jag älskar att räkna på olika saker och har bestämt mig för att räknar på Bokashikostnaden. Det finns en startkostand som är själva hinken. Då man kan använda en helt vanlig "gratishink" från närmaste pizzabagare så struntar jag i att räkna med den kostnaden, skaffa den hinken som passar dig och ditt liv :) 

Det som behövs är Bokashi strö, iaf för att starta upp själva bakteriekulturen. När du väl har startat din Bokash kan du använda lakvattnet istället för Bokashiströ om du vill ha en billigare lösning, läs mer om hur man gör superbillig Bokashi med lakvatten. 

Jag har utgått från att jag behöver jordförbättra min odlingsjord varje år, det kan självklart göras på många olika sätt och jag har valt att jämföra Bokashi och köpt jordförbättring från Weibulls. 

Den köpta jordförbättringen kostar ca 28 kr per kvadratmeter medan Bokashi som är framtagen med Bokashiströ kostar ca 7 kr per kvadratmeter. 

I det här räkneexemplet har jag inte räknat med vilken vinst du gör med det näringsrika lakvattnet, bara det är en anledning till att ha Bokashi, amaryllisen på bilden är självklart vattnad med lakvatten :) 


För dig som är intresserad av hur jag räknat och tänkt så hoppas jag att det går att följa med här:

Åtgång av Bokashiströ per liter matavfall
För att räkna på kostnaden per liter Bokashi måste vi ta reda på mängden bokashiströ som går åt, enligt (en av marknadens) försäljare så är en matsked bokashiströ lämpligt per två liter köksavfall. 1 matsked bokashiströ väger 3 gram. 

Bokashiströ per  liter matavfall
Tillverkarnas rekommendation för vilken mängd Bokashiströ skiljer sig markant (en tillverkare rekommenderar upp till åtta gånger mer strö än den jag valde att räkna på.) Jag räknar på den som är billigast och jag har även själv använt den mängen och det fungerar bra :)

Hos försäljaren kan man läsa att två liter köksavfall kräver 1 matsked strö. En förpackning med 900 g Bokashiströ räcker till 600 liter köksavfall ( 37,5 hinkar). 

Jordförbättring av 1kvm land med Bokashi

Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 hinkar, för att det ska bli lätt att räkna på säger vi 2,5 hinkar, alltså (16x2,5=40) 40 liter  Bokashi för att jordförbättra en yta på 1 kvm. 40 liter bokashi kräver 20 msk bokashiströ, 900 g kostar 100 kronor. Bokashiströkostnaden för 1 kvm är 6,7 kronor. 

Jordförbättring av 1kvm land med kogödsel och grönsaksgödsel (enl rekommendation från tillverkare)

Ett alternativ i jordförbättring är att man köper kogödsel från tex weibills, 70:- räcker till 3 kvm (70/3=23,3kr/kvm). Den bör kompletteras med grönsaksgödsel som kostar 120:- och räcker till 25 kvm (120/25= 4,8 kr/kvm). 23+4,8=27,8 kr/kvm.

Om du är osäker på om du ska börja med Bokashi så läs mer om Bokashi här.

Boktips SKÖRD

Jag vill tipsa om en mycket bra bok. boken heter skörd. Den är skriven av Anette Dieng och Ingela Persson. Boken är perfekt för mig som vansinnig grönsaksodlare som inte har kontroll på vilken gröda som ska ge god skörd just denna gång.

Det jag gillar i boken är att den tar upp flera av de grönsakerna som jag älskar att odla, men är lite dålig på att ta tillvara på ett fiffigt sätt... Jag älskar till exempel rödkål men familjen tröttnar snabbt på min magiska rödkålssallad, då är det fint att kunna slå upp 15-25 nya recept och förslag. Merparten av dem är enkla och gör dom till smidiga tillbehör något som är helt perfekt i mitt liv då jag ofta vill ha ett antal olika grönsaksrätter på matbordet.

Låna boken Skörd på biblioteket och dröm dig bort till vårens och sommarens galna skördar, du vet när du helt plötsligt står där, men rädisor, eller ruccola så att du skulle kunna fylla ett halvt badkar, då hjälper boken Skörd dig med lite variation :)

Hur kommer man igång med Bokashi?

För mig är det alltid en liten tröskel att komma över när jag ska börja med något nytt. Med Bokashi bestod tröskeln till stor del av en ekonomisk inställning. Jag tyckte att startpaketet var lite dyrt med tanke på att jag kanske inte alls skulle gilla konceptet.

Under hela min uppväxt och under stora delat av den tid jag bott själv har vi haft en liten hink, typ yoghurthink stående på diskbänken. Den fick vi springa ut och tömma i komposten i tid och otid. Den blev full väldigt fort och drog till sig bananflugor om vi glömde den någon dag... Men jag var van vid det och tyckte att det va en bra lösning. 

Min respektive var däremot inte van vid att ständigt ha en hink med matrester på diskbänken och tyckte att det va lite äcklig.  När vi gjorde om köket fick vi möjlighet att välja en rejäl diskbänk där jag fick plats med ett stort kärl under. Jag googlade efter helt tättslutande hinkar,  gärna rektangulär som kunde passa under diskbänken.

Jag hade fått tips om Bokashi och hittade deras specialhinkar men tyckte återigen att det kändes både dyrt och lite ovant,  nästan äckligt att förvara matrester inne i huset i flera veckor... Jag läste på ordentligt och nästan allt jag läste var odelat positivt. Det som dessutom tilltalade mig var att alla pratade om vilken makalös näring Bokashijord blir, så jag köpte ett startkitt och sitter nu och pyser av förnöjsamhet över dess finess! På bilden ser du hur hinken passar i Ikeas skåp bredvid Ikeas "standard sorterings hinkar" det är säkert ingen slump, men det var ju precis det som fick mig att slå till, en luktfri hink som passar som handen i handsken bredvid en vanlig soptunna i en 60 cm bred skåpstomme.  

Jag har urskillningslöst stoppat ner allt möjligt i min hink, det blir lite för stora ben, några liter musselskal, hummer och kräftskal och såna saker tar lite längre tid men fortfarande galet mycket snabbare än min gamla varmkompost. I somras gjorde jag ett test där jag grävde ner hummerskal och två månader senare var det bara tunt fnöske kvar, magi :)

En av Bokashins stora fördelar för mig som äter mycket ekologiskt är att jag får dra fördel av mitt ekologiska val både när jag äter det och sen igen, några månader senare när jag får gödning av det som Bokashijord. Dessutom ser jag en stor fördel med att jag på kort tid kan förvandla mina gamla matrester och gammal uttjänt jord till ny, näringsrik jord.

Jag komposterar verkligen allt möjligt och mycket fisk och skaldjur, för mig är det helt ofattbart hur de kan ligga i en bokashihink i över en månad i rumsvärme utan att det luktar, men om jag slänger det i sopkorgen luktar det död om sopkorgen redan nästa morgon...

För mig har Bokashi varit ett lyft såväl för vår kompostering som för mina odlingar :) 

Såpyssla eller julpyssla?

Det är pysseltider, långa kvällar framför brasan men man behöver inte göra små tomtar, man kan planera och förbereda för vårens...
I januari petar jag ner de första fröna med längst utvecklingstid och tiden dit brukar gå galet fort... Så nu tänkte jag va ute i god tid och tänka till på vad det är jag behöver...
För att det ska bli billigt och enkelt finns det en hel del som man kan förbereda och samla på sig, alldeles gratis.

• Gör egna förkultiveringskrukor av tidningspapper. 
• Samla på dig några förpackningar att ställa förkultiveringskrukorna i, jag brukar hämta gamla godislådor gratis på närbutiken. 
• Spara äggkartonger för frösådd.
• Spara mjölkkartonger för omplantering.
• Gör egna namnlappar till dina plantor av plastlocken från pepparkaksburken/glassen/bregottet (klipp dom i lagom stora bitar med en liten spets på ena sidan, och klipp i lagom stora bitar för att skriva på, jag brukar klippa i ca 8x0,5 cm)
• Gör egna namnlappar av gamla persienner, bara att klippa av i lagom längd... 
• I mina drömmar så har jag en lamineringsmaskin och förbereder alla tomatsorter med en laminerad lapp som jag kan fästa kring stjälken när den vuxit till sig, jag tror att min dröm kanske är någon annans verklighet, jag håller tummarna för det iaf ;)

Äntligen kom den!

Är det som julskyltningen att den kommer tidigare och tidigare för varje år eller brukar den komma redan nu? Jag struntar i vilket och är istället jätteglad över att få frossa i årets nyheter och planera odlingsåret redan nu...

Stör ej - jag läser frökatalogen :)

Tomaterna är omskolade...

Första omskolningen är gjord och jag ser en kraftig och riklig tillväxt framför mig i min s(p)åkula :)

Nu när jag är efterklok inser jag att det skulle varit omplanterade direkt i Bokashijord, men då den inte fanns upptinad vid omplanteringen blev det istället lite "vanlig" jord från landet...inte fy skam den heller, men jag inser att jag ska hotta upp den lite de kommande veckorna.

Man ska egentligen vänta på det första riktiga bladparet innan man skolar om första gången med det här med att odla och leva ett hektiskt liv är gör att det sällan blir precis som det ska i mitt liv. Allt som oftast är jag lite för sen och någon enstaka gång, som denna, är jag lite tidig...

Jag har en magisk odlingshylla med ändamålsenlig växtbelysning i källaren men med tre små barn som jag inte vill släpa med mig ner i källaren, och inte lämna ensamma uppe själv bestämde jag mig för att odlingsårets första plantor fick bo i kuvösen, i min respektives garderob, till lika kattvind så temperaturen är ganska trevlig... (och får plantorna tråkigt kan dom alltid pröva min respektives surfdräkter ) Inne i garderoben har jag knutit upp en armatur med T5 lysrör, den kör jag på timer med ca 12 timmars ljus (men lite mindre på helgerna då bäbis vaknar och sätter sig upp i sängen när lampan går igång, så när vi begår sovmorgon så får plantorna också sova).


De tomaterna jag har sått ska vara mycket tidiga och jag hoppas på en utvecklingstid på 70-80 dagar....

En kladdfri, billig vattenlösning

Jag har haft problem med min vattenlösning till och från. Jag har provat flera olika vattenbehållare och har slutligen byggt en egen som faktiskt är toppentrevlig att handskas med!

Detta var viktigt för mig när jag konstruerade min vattenautomat: 

• Den måste vara lätt att fylla på. Jag är inte jättestark och vill inte bära tungt i onödan. 
• Den ska delvis finnas i min foderbod och delvis i hönshuset, hönsen måste kunna dricka inne i hönshuset och man måste kunna fylla på utan att behöva gå in till hönsen i hönshuset.
• Den ska vara spillfri, jag är less på att bära in vatten som blir kladdigt som jag sedan får hälla ut. 
• Flera hönor ska kunna dricka ur den samtidigt.
• Det ska vara lätt att ta ut den för rengöring. 

Min lösning är en sluten plastdunk som fylls på på plats, med vattenkanna eller med slang direkt i hinken. Hönorna dricker ur nipplar undertill. Den står 2/3 in genom en nätvägg på en liten avsats som jag specialbyggt (vill man inte bygga kan man ställa den på en pall och låta nipplarna sticka ut, pallens ben sågas av så att vattenautomaten står på lagom höjd). Min står i ett litet fack, som gör att nipplarna sticker u ner, men den kan inte falla framåt då en regel håller emot den står så att 2/3 av behållaren sticker in i hönsens del av hönshuset. 1/3 av dunken sticker ut i foderförvaringsdelen. Där finns påfyllningslocket i dunken.

Jag köpte en plastdunk, jag valde 25 L avsedd för dricksvatten på den lokala järnaffären. Därefter köpte jag nipplar, finns både på ebay och i lokala butiker.

Dunken kostade ca 50 kronor, nipplarna betalade jag nog 15 kr för, borren hade jag hemma... Så den här toppenlösningen kostade 65:-

Därefter borrade jag ett gäng hål för nipplarna och skruvade dit dom. Jag var beredd på att behöva göra någon sorts tätning men det slutade tätt utan extra tätning...

När nipplarna väl var på plats byggde jag en liten avsats som dunken kan stå på. Jag har lyft ut den ett par gånger för rengöring, men till vardags står den där den står. Vattnet räcker lääääänge. Det kan ibland droppa någon droppe från hönornas näbb men det är droppar som går till spillo, inte liter som det har varit i mina tidigare lösningar som kladdat och geggat...

Jag behövde inte ens visa hönorna hur man skulle göra, dom var genast på de små röda nipplarna och pickade, nu visar dom snabbt nykomlingar hur man dricker...

En stor fördel är att hålet som man fyller på vatten i står utanför det område som hönsen har tillgång till, så en icke hönsvan person kan fylla på vatten utan att behöva komma för nära mina sociala hönor :)

Vilka grödor lämnar rådjuren ifred?

Många av oss sitter och planerar inför odlingsåret 2018, för att lyckas kanske vi måste anpassa oss lite efter våra förutsättningar.


Jag har haft stora problem med rådjur och för att dom ska minimera skadorna har jag försökt mig på
diverse olika knep... Det enklaste knepet är dock att odla sånt som dom inte tycker om...

Jag har under några år studerat rådjurens glupska aptit och försökt att utröna vad det är dom lämnar ifred...

I mina odlingar så har följande grödor klarat sig från de glupska rådjuren:

• Sparris 
• Viss sorts kål, särskilt tidigt på säsongen, under hösten bör man vara mer försiktig, då blir rådjuren hungrigare och hugger gärna in i det som finns kvar i landen.
• Bondbönor
• Lök
• Morötter (dock så äter dom viss morotsblast och då drar dom upp morötterna) 
• Rädisor kan klara sig i stor utsträckning, hos mig har ett fåtal gått åt. 

Lite extraljus gav mera ägg

Efter att ha läst på om för och nackdelar med att ha extrabelysning bestämde jag mig för att det antagligen inte var annat än trevligt för hönsen att få lite extraljus en skum månad som denna. Jag är medveten om att hönsen behöver vila och har därför varit lite sparsam med belysningen. Belysningen tänds tidigt på morgonen och på så sätt drygar jag ut det långa mörkret med några fler timmars ljus.

Innan jag hade extrabelysning hade jag 1,5 bruna ägg per dag (ja, alltså inte ett halvt ägg utan två ena dagen och ett nästa, så snittet blev ungefär 1,5). Nu har jag haft extralampan på i snart två veckor och jag snittar på tre ägg per dag. Jag har inte haft ett grönt eller ett ljusbeigt ägg sen i början av oktober och nu, vips så verkar dom vara tillbaka :) Jag har alltså gjort ett helt ovetenskapligt experiment, där jag tror att  jag inte ändrat något annat än ljuset och så får jag fler ägg... Precis som vetenskapen bevisat många gånger innan denna men det va kul att själv få se hur lång tid tagit innan ljuset gett verkan...

En bieffekt är även att tupparna blivit väldigt aktiva galare, så snart blir det slakt igen...

Sådjävulen har mig Julpynta eller så tomater?

Jag kunde faktiskt inte hålla mig längre efter idoga försök att inte stoppa ner frön i jorden måste jag nu erkänna mig besegrad av sådjävulen...

Odlingsåret 2018 har påbörjats och de första tomatfröna är i jorden.
Det är en sort som heter Linda, samt en rysk sort som bara har massa krumelurer som jag faktiskt inte kan få fram något vettigt av alls. Dock är det en tydlig bild på en planta i ett fönster samt har jag fått en ditkluddrad mening på baksidan som jag översatt till "växer bra inne, kan planteras hela året, även under höst." Så det måste jag ju se vad det blir av den...

Jag vet att det är alldeles för tidigt men jag skulle vilja ha några tomatplantor att byta ut adventsljusstakarna mot lagom i Januari och förhoppningsvis har dom tagit sig tills dess... Även fast dom ser otroligt ämliga ut just nu...


Jag vet att jag sagt att jag inte ska så så tidigt, men jag tror att jag har reviderat det något, dels för att det är trevligt att ha lite plantor redan tidig vår och dels för att jag tror att det kan va kul att ha plantor som är i lite olika skeden. Jag inser att det kommer att va trångt  i fönsterna i vår, men till saken hör att jag då kommer att ha tre nya fönster i syd läge, som är gigantiska? Detta måste ju firas med att fylla dom med soltörstande plantor i vår :)

Hönsmamma - Skottar du åt hönsen?

I år verkar mina hönor vara otroligt finförnäma. Två dygn efter att snön föll  var snön fortfarande helt orörd utanför hönshuset. Dom står och trängs inomhus och ser allmänt förvirrade ut...

Mitt koncept är att det är mindre inne, så att dom ska kunna hålla det varmt med bara lite stödvärme när det är som allra kallast... Sen har dom trädgården på en hektar där dom spatserar allt som oftast... Det här konceptet blir ju tyvärr inte så effektivt när ingen vill gå ut...så jag fick kliva på plan B, lura ut dom...

Jag fick vackert ta snöskyffeln och skotta fram gångar åt dom. För att göra det trivsamt la jag ut några bekanta tegelpannor precis utanför luckan och vips så hade nästan hela flocken vågat sig ut genom luckan... Hur mycket ska man fjäska för sina höns egentligen, hade någon frågat mig om jag skulle skotta till hönsen för några år sedan så hade jag skrattat högt men saker förändras och jag har tydligen gått och blivit en riktig hönsmamma ;)

Bygga staket runt köksträdgården

Jag har tidigare förklarat någon sorts krig mot rådjuren. Det är så lätt att stå och ondgöra sig över eländet som dom ställer till med, år efter år samtidigt som man hoppas på någon mirakulöst och det bättring... (typ att grannen får får sig att anlägga en en hektar tulpanodling som helt skulle konkurrera ut mima egna odlingar,  så rådjuren aldrig skulle lämna grannens tomt)  men såna önskelösningar dyker sällan upp när det gäller mig... Istället är det väl bara dags att ta tag i huvudvärken...  Min svärfar hjälpte mig att välja lagom dimension på stöttor till staketet,  ett staket som han trodde skulle byggas runt 15 kvm land,  men som vanligt tog storhetsvansinnet över och jag laverar en staketlösning runt 175 kvm,  är man igång så är det inte så jobbigt att fortsätta resonerade jag och pålade kring ett något större område än vad tanken var från början...

Jag har turen att ha massor av gammalt virke liggande som vi antagligen aldrig kommer att använda till något annat än kojor så jag kan härja vilt i virkesförråden... 

Jag började med att 

såga till spetsar på reglarna. Jag testade med sticksåg, men det var inte så smidigt då virket var lite väl grovt. Det enklaste var att köra med cirkelsågen och ett par tog jag med fogsvansen.




När jag fått ihop en rejäl bunt (jag tror att det gick åt närmare 30 stolpar) började jag att välja ut några rejäla till hörnen. Dom började jag att slå ner och arbetade mig sedan runt området.

För att slå ner stolparna använde jag en jordborr, en stege samt en rejäl klubba.

Jag började med att borra alla hålen för att se att jag inte slog ner i en sten.  När all stolp är nerslagen ska jag näta och sedan sätta en tråd högt upp för att undvika att rådjuren hoppar in. Jag hoppas på att komma upp på höjden 1,85-1,9 m.

Nu när jag kommit en bra bit på vägen måste jag säga att det var enklare än vad jag hade trott att det skulle vara. Dessutom har det känts som en uppgift som varit skön för själen, rådjuren har stundtals gjort mig tokig och att få bygga ut dom känns väldigt befriande :)  

Ryska bullbillers i landen

Jag fick ryska bulbillers, från vitlök i en påse. Bulbillers är de små lökarna från lökens topplökar. Dom här är väldigt små, tyvärr, men de kommer från en lök som borde passa mina odlingsförhållanden riktigt bra, så jag håller tummarna för att dom ska leverera fint utsäde inom några år...
Bulbillers kan planteras precis som vanlig vitlök men det tar ett par säsonger innan dom odlats upp till storleken som en vanlig vitlök. Jag kommer alltså att  behöva odla dom i minst två år, antagligen tre eller fyra år, men jag har flera långdragna projekt så jag bestämde mig för att dom passar fint i hörnet där allt tar lite mer tid, där även sparrisen bor...

Mina bulbillers såg illa tilltygade ut och luktar som en start tsatsiki morgonen efter. Jag funderade på om det va värt att göra något med och kom fram till att dom från en chans. Delar av det sätts i tunneln och delar av dem sätts på friland. Jag skulle egentligen vilja spara lite till i vår, men jag är rädd för att det är en dålig ide då dom känns ganska medtagna redan nu och jag tror att dom har ruttnat till i vår.
Min tanke var egentligen att sätta allt på friland, bland mina andra projekt som är långdragna, men jag vågade inte peta ner hela tsatsiki-skörden i den något kalla jorden, jag fegade ur lite och satte en hel del i växthuset :) 

Missade du att få ner lökarna? Har översta jordlagret frusit? - Det går ändå!

Lugn det kan finnas lösningar. Dock lite beroende på hur djupt det har hunnit frysa och hur stark du är :)

Om det bara är det översta jordlagret som frusit är det enklaste sättet att ta ett spett och spetta ner lökarna i jorden. För att vitlöken ska få bästa möjlighet att klara sig och bli en stor vitlök bör du trycka ner den under det frysta lagret, därefter fyller du upp med upptinad jord.


Ett alternativ är att tända en eld på landet. Välj ut en yta där du vill plantera och sen är det bara att samla ihop lite bös och börja elda.

Enklast är att ta fram lite ved och tända en eld direkt på det frusna landet, passa på en vacker höstdag så kan du grilla lite lunch och kanske leverera en smarrig banan med choklad i folie till mellanmål?

Det brukar krävas att man eldar i några timmar för att få ett mjukt och lättarbetat land. Ta med ett spett och känn genom elden då och då för att få en uppfattning om hur snabbt det tinar.
När du eldat klart får du vänta lite tills jorden inte är för varm, sen trycker du ner det du vill ha planterat, skyffla igen med jord och vänta på våren :) Jag vet faktiskt inte vad elden gör med microlivet i jorden, det vore intressant att få en biologs aspekt på att värma ett fruset jordlager...

Ett annat sätt är att lägga på ett nytt jordlager uppe på det befintliga frusna, den nya jorden måste självklart vara tinad. Hos mig fryser olika land olika fort så jag har räddat undan massor av "vinterjord" som ligger på ett varmare ställe och fryser senare. Om du har jordsäckar kan du låta dom stå frostfritt ett dygn för att sedan kunna så/plantera i dem. Lägg isf lite tinad jord även under lökarna så att du är säker på att jorden slutar tätt runt lökarna. Det här har gett mig sämst resultat ett år men bäst resultat ett annat år. Året det gick bra var när jag gjorde det och det några veckor senare blev varmt igen, så antagligen han löken rota sig helt perfekt under de varma veckorna och sen frös det på igen...

Det är ju självklart bättre att plantera tid, men mitt liv är inte alltid i tid, och jag ser det ofta som hellre lite ur tid än inte alls :) ...så har du utsäde liggande som kanske blir dåligt kan du ju alltid göra ett experiment och trycka ner några nu...

Möss i hönshuset...

Det börjar bli kallt ute och då blir gnagarna mer närgångna. Dom söker sig till värme och mat och vi måste se till att hindra dom.

Tätt hönshus
För det första är det viktigt att ha ett tätt hönshus och här faller säkert hälften av Sveriges hönshus bort då många hönshus är gamla ladugårdar och skjul som har skeva väggar och konstiga håligheter. Om möjlighet finns är det självklart bäst att täta hönshuset så att gnagare inte tar sig in, men det kan vara ytterst svårt...

Förvaring av maten
Maten är det som drar till sig råttor. Förvaringen av maten måste ske i stängda råttsäkra kärl. Allt ska ha ordentliga lock som en gnagare inte kan ta sig in i.

Matkärlen där maten serveras till hönsen är en mycket större utmaning. Många av oss har mat stående under dagarna för att hönsen ska kunna få fri tillgång, särskilt nu under årets kalla period då hönsen behöver extra energi för att hålla värmen. Du gör klokt i att försöka hitta ett matkärl där det blir så lite spill som möjligt. Det är inte helt enkelt men det sker hela tiden utvecklingar på marknaden och förhoppningsvis kommer det nya innovativa lösningar som kommer att minimera spillet. Här har får du gärna dela med dig om du hittar en foderlösning som minimerar svinnet.

Jag är i perioder nöjd med min hängande foderlösning, men då jag har unghönor måste jag även fylla på i lägre fodertråg för att förvissa mig om att dom når och där blir det betydligt mer spill.

Råttfällor
För att hålla möss och råttbeståndet nere kan det vara klokt att då och då göra små stickprov genom att gillra råttfällor. Gnagare är fiffiga och ibland svåra att upptäcka, därför gör du klokt i att gillra en fälla lite för ofta, än att stå där när invasionen är ett faktum och gnagarproblemet tar över.
Jag har gillrat mina fällor med allt från korv till ost utan några vidare framgångar. Efter tips har jag på senare tid börjat gillra den med guldnogat och jag återkommer med utvärdering på om det är världens bästa gnagarlurare eller ytterligare ett alternativ till halvdan leverpastej.

När vi kommer till själva råttfällan fick jag nyligen tips om en giljotinvariant som ska vara ovanligt effektiv.  Utöver den har jag även tänkt att pröva den lilla rampen som man lutar upp mot en hink. Problemet här är att man samlar på sig en hink med gnagare, jag kan tänka mig att tömma en råttfälla men jag har faktiskt lite svårt att se mig själv göra slut på ett par gnagare i botten av en hink dock är det hör ett ypperligt alternativ om man vill rädda gnagarna och släppa ut dom på en annan plats :) Då är det bara att ta hinken och bära iväg med de små rackarna... Dock saknar jag själv tro på karma och sysslar därför inte med några räddningsauktioner när det gäller gnagare...

Katt
Ett av de bättre alternativen är självklart katt. En duktig katt håller rent på gnagare. Om du inte har möjlighet att ha katt själv kan du kanske låna en katt. Hos oss finns det många katter i grannskapet och jag har sett till att hålla hunden kort för att inte skrämma iväg dom och titt som tätt sitter någon av dom på pass utanför hönshuset, en glädjande syn för en gnagarhatare.

Om du har oturen att få en invasion brukar det vara bäst att skaffa råttgift och även hjälp från ett företag som är duktiga på gnagare. Så se till att sätta stop för dom i ett tidigt skede, du vill inte att en hel gnagarsläkt flyttar in!

Fröså sparris - billigt men långsamt...

Sparris är en underbar växt som har många fördelar...Några av anledningarna till att jag älskar den är:

• Att den är perenn 
• Rådjuren gillar den inte
• Den blir bättre (större härdigare) med åren
• Den sköter sig själv, du kan nöja dig med att gödsla och täckodla marken runt om

På bilden syns några vilsna sparrisplantor som överlevt i min tunnel under sommaren, totalt  bortglömda :/ Nu fick dom lite första hjälpen i en tillväxtbädd som jag kommer att vintertäcka med löv och halm..

Hur gör man då för att få sparris? Det är ett flera år långt projekt så om du misstänker att du inte kommer att bo kvar där du är, påbörja i en kruka så att du kan ta den med dig...

Jag sår min sparris i januari/februari. I pluggboxar i vanlig såjord. Där får dom stå och växa till sig tills det är ordentligt varmt ute.
Därefter har jag flyttat ut dom, ett år hade jag dom i krukor på altanen, det fungerade fint. Ett år stoppade jag dom i jorden på sitt slutgiltiga växtställe direkt, även det gav bra resultat. I år har jag planterat om i något större krukor och låtit dom stå skyddat i växthuset under sommaren, även det med bra resultat. Nu på hösten har jag "jordslått" dom. Bara tryckt ner dom i jorden på en liten söt "tillväxtplats" som jag har... Här kommer jag att hämta upp dom i vår och plantera dom i min framtida sparrishäck... Dock kunde jag inte för allt i livet komma på vart min framtida sparrishäck skulle placeras just nu under hösten. Vi håller på att att renovera och det gör att jag fattar så många beslut så ibland blir det beslutsstop i min hjärna, den vill bara inte fatta fler beslut och sparrisen hamnade där... (Dessutom känns det som ett gemensamt beslut, "vart ska vi under de kommande 15 åren ha en fin sparrishäck, älskade respektive" skulle jag behöva hinna fråga innan jag gräver ett 25 meter långt dike och sätter ner årets sparrisar...(ja, jag har storhetsvansinne!)) Jag har redan grävt ett sånt dike, det finns i min köksträdgård, men då rådjuren inte ger sig på sparrisen ser jag ingen riktig vits med att ha dom innanför mitt fängelsestaket...

Sparrisen går även att flytta vid behov...så i vår när sparrisen tittar upp kommer jag att komma vandrande med min spade och kommer med arkeologisk noggrannhet (lol, it wont gonna happen, men iaf med lite försiktighet) kommer jag att gräva upp sparrisarna och flytta dom till det dike som jag gräver under våren.

Hur jag flyttar sparris och planterar ut dom återkommer jag till vid ett annat tillfälle, men se till att peta ner några fröer nu i vinter så att du har något att plantera ut i vår!

För att sparrisen ska kunna etablera ett ordentlig rotsystem behöver den få växa till sig i tre år utan att den skördas. Vissa säger att man kan ta några skott redan efter två år, men jag har faktiskt lyckats hålla mig och är nu påväg mot år nummer tre med de första plantorna jag sådde...

Här ser du en bild på min lilla sparrissäng, här står de äldsta plantorna som jag ska nypa något enstaka skott av under någon vecka under våren 2018... Dom fyller tre år nu i januari, så håll tummarna för att dom vill överleva. Det sägs att sparrisplantor kan leva upp mot 25 år om dom sköts väl, så att behöva vänta i tre år känns som en relativt liten ansträngning...

När du handlar hem årets fröer gör du alltså klokt i att klicka hem lite sparris också, sen frösår du den inomhus i samma veva som du sår chili och tomater. 

Hur får du en färgsprakande äggkorg?

Det finns så många olika färger på ägg...Några av oss tycker att en varierad äggkorg är riktig lycka...

Men vilka hönsraser ska man välja om man är på jakt efter en färgsprakande äggkorg? 

Det finns ett antal olika raser som värper olika färger. Vita ägg är antagligen det vanligaste och värps av tex Vit Leghorn, Sussex, Bresse och massa andra härliga raser.

Bruna ägg är också relativt vanligt och värps tex av brun leghorn, och hedemora.

Hedemora hönsen är en av många lantraser, där det pågår ett bevaringsarbete för att rädda utrotningshotade arter, söker du bruna ägg i olika nyanser fina lantraser med bevaringsvärde :)

Mörkbruna ägg är ovanligare och värps av vanligtvis av Maraner. Här finns det flera olika stammar och äggens mörka nyans varierar och analyseras enligt färgskalan till vänster. Om man får tag på en Maran som värper riktigt mörka ägg ska man känna sig lycklig... Vilken äggkorg blir inte glittrande om den förgylls med chokladbruna ägg? En annan fördel med dessa chokladbruna ägg är att dom resulterar i roliga mix-färger om de blandas med grönvärpare...

Grönvärpare, vilka är då det?

Silverudds blå och Isbar är två Silveruddsraser som antagligen är mest högavkastande hönsen om du vill ha många gröna ägg. Här finns ett viktigt bevaringsarbete som pågår då raserna är gamla kulturraser vilket gör att det finns ett bevaringsvärde. Om du är intresserad av gröna ägg så slår jag ett slag för Kulturraserna :)

Araucana brukar räknas till grönvärpare även om dom värper grön-turkosa ägg, ofta lite åt det blåa hållet. Det gör även CL. 

Ljusbeiga ägg kanske låter lite tråkigt men även de ger variation i äggkorgen. De värps av tex wayndotte och Playmontrock. 

Lite snigelätet eller besprutat med gift - vad äter du helst?

Många gånger när jag ska skördar undrar jag var den stackars plantan egentligen varit med om... Det är väldigt tydligt att jag inte är först på bollen ;)
Men jag har bestämt mig för att det är helt ok. Det finns ju en anledning till att det inte ser ut så på varorna vi köper i affären, dels är det ett enormt matsvinn på vår jord, så dom delarna som varit lite kantstötta eller skadedjurs angripna får vi aldrig se, dom kasseras. Sen har vår matproduktionsodling en helt annan nivå på skadade grödor och det är för att de används bekämpningsmedel i ganska stor grad. Det här är något som vi i perioder pratar om, men som jag som hobbyodlare faktiskt försöker påminna mig om titt som tätt. Så fort jag har en planta som sniglarna ger sig på, eller för all del, någon annan skadegörare, så ger jag mig själv en liten klapp på axeln och tänker "Det som är kvar är i alla fall giftfritt".

Så jag tycker att vi borde påminna varandra, ofta, om vikten av att vara stolt och glad över grödorna vi levererar oavsett om någon annan smakat på dom i kanten innan du hann fram :)
Ta hand om det sista krakarna där ute i landet som kanske till hälften är uppätna av sniglar och dessutom lite rådjurstuggade, för det kommer ändå vara mycket nyttigare och godare än det du köper i butiken!

Hönsen gör sista jobbet i tunneln för i år...

Nu har jag tömt växthuset på större delen av det som ska ut, kvar står några mangoldplantor och en del spenat. Då är det dags att skicka in städpatrullen som ska lite snigeläggömmor, beta av det sista gröna och smaska i sig lite maskar... Lyckan i deras kackel när jag öppnar dörren till växthuset är en smula rörande...

Dom får bo härinne i några dagar för att göra rent hus... Lite synd är att jag inte riktigt vågar sätta in tuppen tillsammans med dom då tunneln står ganska nära grannens sovrumsfönster och jag vet att tuppen inte spar på sitt galande när den första glimman av ljus når över horisonten och grannen kanske inte vill vakna precis då... Så det får bli damlaget som rensar upp i tunneln!

Jag skulle vilja lämna dom över vissa land, gärna ett land i taget, några dagar för att få bra rensat och uppbökat, här tittar jag på lösningar för kommande år med olika flyttbara lösningar... Ett alternativ jag tänkt på är att bygga en jättebur för att skydda mina blåbär och efter blåbärsskörden är kvar skulle jag kunna använda den för att flytta runt hönsen i på dagen... Bara tankar än så länge men att ta vara på deras framfart bland rötter och småkryp känns som en riktigt fiffig del av samspelet mellan trädgård och höns...

Sista rycket för vårlökarna...

I takt med att klimatet förändras blir det svårare att pricka in när man ska höstplantera lökarna... Jag, som så många andra, upplever att höstarna blir längre och mildare och vintern regnar bort. De senaste tio åren har jag fört väderstatistik och vädret tenderar att vara det samma på jul och midsommar, 8 grader och nederbörd...

Ja, nog om det oförutsägbara vädret, det jag vill säga är att det gör naturens tecken svåra att läsa för mig, och därför jag jag svårt att veta när jag ska plantera... För att gardera mig gör jag det ofta i kampanjer, tio lökar nu, femton lökar senare och n lökar väl sent... och nu har vi kommit fram till delen "väl sent", jag planterar årets sista lökar nu... För att göra livet enklare för dom så bäddar jag ordentligt kring dom med gamla löv.

1. Gräv ett hål (om jorden är lucker går det mycket bra med en en pinne som är något grövre än själva löken.
2. Fyll upp med en cm av årets fina löv.
3. Stoppa ner en lök.
4. Fyll på med mer löv.
5. Toppa med jord, om du vill förenkla vårens arbete med att rensa ogräs så kan det vara klokt att toppa med ogräsfri köpejord, jag är dock för snål och toppar med jord som jag får rensa ogräs ur...

Den ryska sensådden bjuder på årets sista gurkor...

För några dagar sedan sådde jag det första grödorna till odlingsåret 2018 och idag skördade jag det sista i växthuset (förutom gröna blad) från sådderna 2017...

Det känns totalt osannolikt att skörda gurkor i november men i år gick det... Det är i ett simpelt tunnelväxthus utan extra värme och den sista skörden var sådär underbart saftig och god...dock med beskt skal, jag vet inte om det berodde på växtsätt eller sort...

För några veckor sedan hade vi årets första frostnatt som tog större delen av mina gurkplantor. Dock har jag fått tips från mina ryska odlingskompisar att låta gurkorna sitta kvar sålänge det inte blir ihållande minusgrader...frukterna har vuxit till sig ytterligare fast frosten ser ut att ha skördats plantans liv för länge sen... Det har inte tillkommit några nya gurkor efter att frosten bet tag i min plantan, plantan i sig verkar vara precis lika död som den ser ut, det är endast befintliga gurkor som lever kvar...

Det finns någon enstaka rysk planta kvar därute som jag är osäker på om den passerat sitt bäst före datum eller om det bara ser så ut, jag tror tyvärr att den är död, men om så inte är fallet så kommer jag att göra en liten uppdatering även på den... 

Belysning i hönshuset

Det finns fördelar med belysning, hönsen stimuleras till värpning om de får mera ljus. Det betyder at tom du har extrabelysning till dina höns under den mörka perioden kommer du med allra största sannolikhet att få fler ägg än om du inte har det...

Debatten om belysning i hönshuset pågår ständigt.

Det kan i viss mån finnas nackdelar med att ha belysning. En höna lägger ett visst antal ägg under sitt liv, om du har belysning lägger hönan fler ägg under en mer centrerad del av sitt liv.

Hönor klarar sig helt utan belysning men om du vill ha lite bättre äggläggning den mörka delen av året är det inte något fel med att ha en lampa, särskilt inte om du bor i norra delen av Sverige, lite extra ljus har inte skadat någon en mörk decembermorgon :)

Det brukar vara klokt att ha en lampa som tänds på morgonen så att hönsen vaknar tidigare, på så sätt kan dom följa skymningen och i lugn och ro hitta in i hönshuset och upp på sittpinnen innan det mörknat helt. Om du istället har extrabelysning på kvällen som inte dimmar ner, utan bara släcks kan det bli lite svårt att hitta upp på pinnen i tid för dem...

Jag kommer iaf att göra ett litet experiment i vinter då jag ger mina damer lite extraljus och jämför med tidigare års produktion. Min tanke är att dom ska få 8 h ljus per dygn så i december kommer jag att få tända ganska tidigt... Skulle ju egentligen vilja ha en godkänd stallampa i form av en julstjärna som jag kan ha i fönstret, detta måste undersökas :)

Vilken lampa ska man då ha? IP klass är viktigt och lämpligast för mig verkar vara en vanlig porslinsarmatur med glasglob runt, kanske inte supersnyggt men funktion går före allt i mitt hönshus numera... Innan jag bestämmer mig ska jag dock sondera marknaden och noga se över alternativen. Jag vet att biltema har en armatur som ska ha rätt ip klass dock har jag förstått det som om höns har svårt att tillgodose sig vissa frekvenser från ljusrör, dom uppfattar det som flimmer, så man ska nog se över sin frekvens om man väljer.

"Man måste lura räven"

Precis som Pettson och Findus så måste vi lura räven för att få ha våra höns i fred...

Det verkar vara så med rävar att set är bäst att lyckas på första försöket,  det kan låta lite korkat,  klart att man vill lyckas direkt,  men det jag menar är att rävar som får smak på våra höns tenderar att se det som ett skafferi och bli ännu angelägnare om att komma in när dom kommer tillbaka...

Det finns ett antal sätt att förhindra räven från att komma in.

1. Välj ett rejält svetsat nät som en räv inte kan tugga sig igenom. Rävar har inga problem med att äta sig igenom hönsnät, så undvik hönsnät,  välj istället tex putsnät.

2. Bygg högt, rävar kan hoppa förvånansvärt högt och dessutom klättra.

3. Se till så dom inte kan gräva sig in. Tex genom att vika ut en kant med nät runt om hela hönsgården så att räven gräver i nätet och därmed stoppas.

Ett alternativ är att gräva ner nätet i marken, gräv ett dike runt om hönsgården, ställ i stolpar och nät, ös sedan på jord. Ytterligare ett förlag är att lägga armeringsmattor runt om hönsgården på utsidan,  så att rävens grävande stoppas av mattan...

4. Elstängsel kan vara magiskt. Några enkla små eltrådar på rävhöjd som räven går in i gör den mest motiverade räven ett rejält mothugg.

5. Om olyckan redan varit framme och räven har norpat höns för dig, se då till att stänga in flocken ordentligt,  gärna inomhus,  utom synhåll för räven ett par dagar,  har du tur så drar räven vidare och ligger inte på lur och väntar nästa gång du öppnar dörren...

Nu börjar odlingsåret 2018, dags att så!

Många tror att vi behöver vänta ända till i vår innan man sår i sina land... Men för att optimera odlingsåret och hålla sig sysselsatt på senhösten brukar jag peta ner lite frön redan nu.

Jag vintersår även morötter, palsternack, lök (från frö), svartrot, persilja och massa gröna blad... Fröerna går i ide och levererar tidiga, härdiga plantor som ger skörd tidigt på säsongen, mycket tidigare än det jag sår under senvintern och tidig vår.

Det kan vara ett vågspel och särskilt då jag petar ner lite olika frön varje år, utan att fokusera på sorter som är speciellt härdiga för att vintersås så får jag mycket varierande utfall. Men för mig är resan, halva vinsten och att få gå ut och peta ner några olika fröer som experiment

Jag ser det som ett sätt att städa ur gamla fröer, för är det inte ofta så att det ligger en nypa morotsfrön längst ner i en påse, några vilsna persiljefrön längst ner i en annan påse tillsammans med massa andra goa skvättar kan bli massor av fina primörer tidigt i vår och jag gör dessutom lite plats för att kunna samla på mig nya fröer i vår...

Vad finns det då för fördelar med att så redan på hösten? I mitt liv finns det ganska många, jag har lite tid, några kvällar i veckan oavsett om det är höst, vinter, sommar eller vår det leder till att jag jobbar som en furie under våren för att få ner dom fröerna som jag vill ha i marken. Varje frö som jag får ner redan under hösten är en ren tidsbesparing för mig på våren. Det är alltså så att jag sparar lite viktig, dyrbar vårtid genom att peta ner några fröer redan nu under hösten.

Nackdelarna är ju att har man otur gror det sämre, (det behöver inte vara så nödvändigtvis, använder du dig av sorter som är härdiga och tål vintersådd är det ofta lika bra). Har du otur och det blir dålig grobarhet så ser du det  tidigt i vår och då kan du kompletteringsså där det inte grott, för att att utnyttja dina odlingsytor på ett effektivt sätt.

Så ta på dig en pannlampa och ge dig ut i landet för att pröva att höstså några fröer du också!

Föröka björnbär

Sensommaren är här, kanske även hösten och det är dags att tänka på nästa års skörd. Här var en av årets nya hit en gammal björnbärsbuske som jag nu gett mig på att föryngra och föröka.

Som alltid när det gäller perenner och buskar förespråkar jag att man letar upp en föregångare som lever i närheten där man bor, om det är möjligt... Det brukar vara en riktig överlevare som dessutom ofta är gratis, eller kostar en annan planta i byte... Försök att använda det som finns och att be om skott från vänner/grannar/eller främlingar med vackra trädgårdar... Då får du härdiga exemplar som klarar just dina förhållanden... Va dock noga med skadedjur som sniglar och dyl, leta igenom plantan så att du inte får med dig något om du tar från någon annans trädgård...

Leta efter små frösåda plantor under modersplantan, gräv upp dom och placera i ett sorligt läge. Jag brukar göda på med lite gödsel när jag sätter ner plantan och så vattnar jag 1-3 kannor under planteringen och därefter 1 kanna var annan dag i tre dagar. Björnbär är riktiga överlevare så ofta tar dom sig helt utan extra vatten men det kan vara klokt att hjälpa till lite...

Tuppågren

På hösten är det alltid klokt att dra ner antalet tuppar till ett minimum då dom inte bidrar med så mycket under den kalla vintern...

Just den här vintern står jag inför min största tuppångest någonsin...




Jag har:
En gökfärgad maran som har varit med hela säsongen...
Snäll men lite feg skulle jag faktiskt säga... Då han varit med längst är jag lite osäker på om jag vågar spara honom längre, jag vill inte samla på mig tuppar som jag har svårt att skiljas från innan jag har en vettigt sammansatt flock med de raser jag vill ha :/
+ Gökfärgade kycklingar


En vit Bresse som är ny från i våras
Snäll, en smula skygg men på ett bra sätt (han kommer inte upp på altanen),
- äter mycket, men levererar kycklingar med massa mat på...
+Skulle kunna sälja avelsägg av dom i vår...







En vit blandas som kommer ur ett grönt ägg
Han är fortfarande ganska liten så han skulle vara den billigaste i maten, han är flaxig men klok, har fått stå tillbaka lite bakom de andra något större tupparna...
+ Billig i maten
- Kan den skydda min flock när den är så ung..?


Vem ska bo kvar?! 

Städa ur växthuset för vintern

En av mina andra sämsta egenskaper är att avsluta något... Jag brukar skylla på att jag får separationsångest men jag misstänker att det egentligen är ren intressebrist blandat med lättja...
Att avsluta just odlingssäsongen bär mig verkligen emot! 
Det blir så tydligt att odlingsåret går mot sitt slut och att vinter är på väg. Det finns så många olika moment i att avsluta odlingsåret och det här med att städa ur växthuset är ett av de viktigare...

Allra först brukar jag försöka ta mig i kragen och fundera på om jag bokfört det jag behöver inför nästa odlingsår, om inte, ta några bilder och försök göra anteckningar på dom så att du får kontroll över vad som växte vart och vilka delar av odlingen som ska ändras eller vad som var extra smart... Det känns alltid som om jag ska komma ihop det till nästa odlingssäsong, men ack vad jag inte gör det...

1. Att riva ut alla gamla tomater och bränna det.
- Jag lägger det i en eldningstunna och sen väntar jag till en lugn och fuktig dag då jag tänder eld och grillar marshmallows med barnen över elden, då blir det iaf lite roligt...

Om det finns tid och möjlighet efter att jag tagit bort det som inte kan komposteras så brukar jag släppa in hönsen i nån vecka. Dom städar upp ordentligt bland alla småkryp och får sig samtidigt ett skråmål...

2. Ta ut alla andra överblivna växter och lägga allt på komposten.

3. Ta bort alla hinkar och krukor som gömmer sig kvar i ett växthus.

4. Gräva rännor för att dumpa bokashi landen i under vintern

5. Städa av duken, då jag faktiskt tänkt att jag ska ta ner den, vika ihop och förvara inomhus (känns smått osannolikt men inget är omöjligt)

6. För att städa av växthuset efter eventuella sjukdomar hittade jag en jättebra länk här: 

http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT004/FVT004.HTM


- Fundera på vad som ska odlas nästa år :)

Blöt höst - perfekt för omplanteringar och nyplanteringar

Vi är många som är missnöjda med vädret den här sommaren och hösten men det finns faktiskt bra saker... Passa på att dela plantor, flytta plantor och göra nyplanteringar.

Jag har flyttat runt ganska mycket buskar, rosor och blommor i min trädgård och allt verkar ha överlevt, även fast jag gjort det lite småslarvigt med minst ett barn som hjälpt till att hugga av rötter och kliva på växterna...

Den senaste tiden har jag även passat på att köpa lite reabuskar. Såhär på hösten går det att köpa mycket nersatta buskar och ibland även träd... En höst som denna när det är blött och lättgrävt är det väldigt smidigt att peta ner nykomlingar lite var stans.

Idag passade jag på att peta ner några nya buskar. Det va otroligt lätt att gräva men geggigt som aldrig förr...

Samodla i växthuset

Här va sommaren totalt värdelös ur odlingssynpunkt. Vi drogs med 8-14 grader, vind och bevattningsförbud.

Det blev en ovanligt experimentell sommar för de kvadraten i växthuset. Dock tog det ända till juli innan jag insåg att jag inte kunde plantera ut mer grödor i landet för det var för kallt och missgynnsamt för dem...  Då började jag istället att plantera in dom i  växthuset så växthuset blev en kompott av det mesta...

Bönor som slingrade sig upp på gurkplantorna kommer verkligen att bli ett återkommande inslag i mitt växthus. Dom levererade bra med skörd och verkade verkligen trivas. Dock inser jag att jag måste göra viss förbättring nästa år, jag måste plantera dom någorlunda samtidigt, i år hade gurkorna hunnit bli ganska stora när jag trängde ner några överblivna bönor, dom hade till en början lite svårt att hävda sig bland de välvuxna gurkorna men dom tog sig efter lite hjälp.

I samma hörn tryckte jag ner både mangold, majs och rädisor. Majsen får jag återkomma med ännu senare för där har jag fortfarande förhoppningar om att det ska bli en slutskörd...

Hönsen på grönbete

Här njuter vi av höstens alla kryp. Gräset växer fortfarande och hönsen hjälper mig att hålla nere det. Jag har ett elstängsel som jag flyttar runt då och då. När jag är hemma öppnar jag upp hönsgården och låter hönsen strutta runt på gräset utanför...

Jag har två bruna damer som är experter på att rymma, jag har funderat på att slå på elen för att hålla dom inne men å andra sidan så håller dom sig i närheten så dom kanske ska få upptäcka livet på egen hand i fortsättningen också...

Jag gillar att ha ett flyttbart staket men jag tycker egentligen att just den här varianten är lite för meckig för mig som flyttar runt och ändrar titt sm tätt, så på sikt ska jag nog ha någon smidigare variant...

Rådjur - mina fiender

Vem satte käppar i odlingsåret 2017?
I mitt fall var det jag själv, rådjuren och sniglarna... Mig får jag ju dras med, kanske kan försöka få fram någon sorts bättre version av mig själv till odlingsåret 2018, men sniglarna och rådjuren kanske är lättare att ge sig på :)

Rådjur må vara söta fridfulla djur men jag vill faktiskt inte ha dom i min trädgård, än mindre i mina odlingar...

När rådjuren dragit fram genom mina land äter dom av blasten på det dom behagar, här ä fanfavoriterna morotsblast och rödbetsblast, dom är dessutom ganska klantiga när dom ska äta blasten så det hör till vanligheten att dom drar upp hela plantan...

Koriander skövlar dom som om dom var en asiatisk mästerkock, jag har inte sett ett strå koriander på månader...

Pelargonerna som står på trappan gnager dom av alla blommorna på, precis på samma sätt som en obstinat tvååring plockar blommor, genom att knipsa av blomman högst upp på

När jag parkerar ett sovande barn i vagn för att kunna jobba i trädgården några timmar på kvällen står dom i skogsbrynet och skäller på mig för att jag stör deras kvällsmat, så högt så att barnet i vagnen vaknar...

Jag har prövat fårull. Jag trädde upp det på pinnar runt om landet och la det i landet. Jag upplevde att det hjälpte mycket till en början men på slutet när jag hade mycket fint var det som om det slog slint och dom började äta allt dom kom över...

Jag har även prövat med blodmjöl och något som ser ut som gröna tamponger som man ska hänga upp. Även här upplevde jag att det avskräckte dom till en början men det fungerade bara i några dagar i stöten, så det blev ytterligare en sak som jag "borde" göra i mina land och just nu i livet har jag inte så mycket plats för fler borden...

Jag kanske skulle kunna stå ut med detta genom att odla grödor dom inte tycker om och fortsätta med mina små knep, men dom släpar dessutom in mängder av fästingar och där går gränsen. Jag vill kunna peta i landen och ha med barnen utan att behöva plocka fästingar efter varje runda... så nu börjar minsann krigföring...